Att just författare dricker mycket alkohol har väl mycket att göra de har ett "fritt" yrke.
De behöver inte gå upp tidigt på morgonarna för att jobba.
Det lär vara så också att det är betydligt vanligare att lillebror blir alkolist än storebror och jag tycker det är vanligt att män med kulturella yrken är lillebror.

11 januari 2014 13:09

Författare dricker inte för att de har ett fritt yrke, det har många. Det hela ligger djupare än så. Författare bär ofta, av någon anledning, varför vet jag inte, på någon slags ångest - ett inre tryck som kanske är vad som driver dem att skriva.

Det finns så otroligt många exempel på detta - inte bara Hemingway, utan även namn som Evelyn Waugh, Scott Fitzgerald, Bertil Malmberg, Edgar Allen Poe, med många fler - att det inte går att avfärda det hela med att författare har tid att dricka.

Även vi vanliga dödliga har för övrigt tid att dricka, men gör det för det mesta inte i någon större omfattning.

Ett samtida svenskt exempel på en begåvad skribent som tidvis tittat för djupt i bägaren är Jonas De Geer.

11 januari 2014 22:21

Jag är personligen övertygad om att vin är bättre än ångestsdämpande och sömntabletter.

Drick du och må bra. Varför missunna sig av livets goda?

Jag slutade att röka från ena dagen till den andra i början av oktober och inser nu att livet är mindre roligt. Jag rökte bara på kvällarna, men jag ser ändå klart varför det var roligare i rökhörnan i skolan. Där träffades de fria själarna. De som vågade stå upp emot etablissemanget. För samhällsnyttan har jag nu slutat röka.

Det var ju för att göra revolt som jag började röka, dricka mellanöl och Beijas (vitt vin med kräkpotential);)

Varför skall jag nu på ålderns höst undandras det livsuppehållande vinet och låta mig pumpas med kemiskt framställda substanser som söm tabletter, ångestdämpande osv.

Kanske mår jag bättre av några cigaretter och fyra glas vin? Vem skulle hindra mig? Det finns ju idag (tack och lov) inte en övre åldersgräns för att få köpa alkohol.

16 januari 2014 01:36