Så rätt. Och "Blind Willie McTell" är ett mästerverk, en av Dylans allra starkaste sånger. Mina nackhår reser sig alltid när han sjunger om de brinnande plantagerna, snärten från piskan och magnolian som slår ut i blom. /Janne
Det jobbiga med Bob är att om det finns en outgiven version av en låt kan man vara nästan säker på att den är bättre än den utgivna version (halva Blood On The Tracks gjordes t ex om och jag tycker den outgivna halvan är bättre). Hans omdöme kring de egna låtarna verkar inte vara det bästa (se även Springsteens Tracks-box).
Detta kan jämföras med Beatles Anthology-projekt där i alla fall jag inte tyckte att deras arkiverade-tagningar kunde mäta sig med de som faktiskt släpptes när det begav sig.
Bob Dylan är obegriplig, så sant. Och det är väl det som är en del av hans storhet. Jag fick för övrigt en t-shirt med boxen när jag köpte den på 80-talet någon gång (jag hade förhandsbeställt den). Och när det gäller bootlegs (piratplattor som man en gång sade): www.bobsboots.com/
Ola: Neil Diamond? Nej, jag skojar. Klart vi hoppas att även Neil Young hade dåligt omdöme och skippade en massa guldkorn - som vi får höra någon gång... Jah: Respekt för t-shirten! Tack för länken!
7:47:00 em
Det här måste vara världens bästa box bestående av material som ratades. Fem vinylplattor späckade med sånger som många andra bara kan drömma om att göra. Bootlegmarknaden är en företeelse som jag inte är så insatt i, men om man kan göra sådana här fynd bland bootlegs - now we're talking... Här finns alltså massor med bitar som inte hamnade på studioalbumen. Och man undrar varför. Flera gånger har jag undrat: "Hur tusan tänkte han då?". Hur kunde han t.ex. föredra den slutliga albumversionen av "When the night comes falling from the sky"? Hur kunde han lyfta bort "Blind Willie McTell"? Hur kunde han rata "Series of dreams"? Obegripligt. [Image] Som om inte det vore nog - att ge ut världens kanske bästa bootlegssamling - så följde detta med: en av världens bästa booklets: [Image] Så skall en booklet se ut. Massor med informativ text om fakta vi inte tidigare kände till, massor med bilder vi inte tidigare har sett tusentals gånger. Fräckt format, snygg layout. Det skall vara på gränsen till nördigt. Då brukar det bli bra. Det finns inte så hemskt många andra booklets som når upp till den här nivån. Vi kan räkna dit den för Phil Spector-boxen "Back to mono" och den för Bacharach-boxen "The look of love". Det är en njutning att fördjupa sig i sådana booklets. De är nästan värda hela investeringen, bara de.
5 kommentarer
Stäng det här fönstret Hoppa till kommentarsformulärSå rätt. Och "Blind Willie McTell" är ett mästerverk, en av Dylans allra starkaste sånger. Mina nackhår reser sig alltid när han sjunger om de brinnande plantagerna, snärten från piskan och magnolian som slår ut i blom. /Janne
9:49:00 em
Ja - visst är det sanslöst bra!
10:07:00 em
Det jobbiga med Bob är att om det finns en outgiven version av en låt kan man vara nästan säker på att den är bättre än den utgivna version (halva Blood On The Tracks gjordes t ex om och jag tycker den outgivna halvan är bättre). Hans omdöme kring de egna låtarna verkar inte vara det bästa (se även Springsteens Tracks-box).
Detta kan jämföras med Beatles Anthology-projekt där i alla fall jag inte tyckte att deras arkiverade-tagningar kunde mäta sig med de som faktiskt släpptes när det begav sig.
Vi hoppas på Neils Archives...
1:32:00 em
Bob Dylan är obegriplig, så sant. Och det är väl det som är en del av hans storhet.
Jag fick för övrigt en t-shirt med boxen när jag köpte den på 80-talet någon gång (jag hade förhandsbeställt den).
Och när det gäller bootlegs (piratplattor som man en gång sade):
www.bobsboots.com/
5:10:00 em
Ola: Neil Diamond? Nej, jag skojar. Klart vi hoppas att även Neil Young hade dåligt omdöme och skippade en massa guldkorn - som vi får höra någon gång...
Jah: Respekt för t-shirten! Tack för länken!
7:47:00 em