Den förra posten fick mig att tänka på (min ständige följeslagare) Søren Kierkegaard - av två anledningar.
1. Han skrev någonstans i "Antingen - eller" något i stil med att man borde spara allting som tonåringar skriver. De där alsterna kan nämligen innehålla många kloka saker.
2. Han hävdade: "Subjektiviteten är sanningen".
Dags för ett långt Kierkegaard-citat! Detta är hämtat ur (orig:s titel): "Synspunktet for mit forfatterskab. (Andet afsnit, Capitel 1, §2)", vilket ingår i Søren Kierkegaards samlede værker. Bd. 18, Gyldendal 1991.

"Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon hjälper andra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han gör. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon."

Någon som fortfarande tvivlar på att den mannen var ett geni?