Jag tycker ändå inte att man (läs=du) är anonym när man har en blogg med ett alias. Det är väl mer när man kommenterar anonymt som det känns riktigt anonymt. Jag har inte en aning om min bild av dig stämmer - men en bild har jag. Det där "säg mig vem du umgås med, ska jag säga dig vem du är" tycker jag man kan överföra till: Låt mig läsa din blogg, ska jag säga dig vem du är... :)
Jag hade tänkt att vara helt anonym, men det funkade inte riktigt. Visste knappt själv vem jag var...
Däremot tycker jag att du ska pinga på t.ex. nyligen.se så att det går att lägga dig bland favoriter. Sen har jag dragit ner på läsandet av de bloggare som inte ger sig tillkänna hos mig... hinner knappt med dem som gör det.
Tack för ditt engagemang, men det där med att pinga verkar så krävande. Jag gitter inte. Folk som jag vill skall hitta hit hittar nog hit ändå, tänker jag.
En bloggare gör som en bloggare vill - det är finessen. Men mitt ego växer av att min blogg får många läsare och när man tänker efter att det finns över 5000 bara på nyligen, så är det lätt att bli som nålen i höstacken...
Man kan läsa det varenda dag. Det är lika fel varje gång. Vadå? Att det skulle vara fegt att blogga anonymt. Det har inte med feghet att göra. Jag bloggar anonymt därför att jag då känner att jag kan ta ut svängarna lite mera än om jag hade bloggat med mitt rätta namn och allting. Det är taktik eller strategi eller kalla det vad du vill. Men så'n är jag. Jag hävdar med en åsnas envishet att det är innehållet i bloggen som är det väsentliga och inte vem som har tryckt ned tangenterna. Jag kan vara en barnmorska, en tandläkare, en rörmokare, en mäklare eller vad som helst. I mina ögon kvittar det. Vad jag har att säga är det intressanta - inte min "CV". Jag vill inte få elaka kommentarer p.g.a. mitt yrke eller min hemadress. Det är helt irrelevant i sammanhanget.
4 kommentarer
Stäng det här fönstret Hoppa till kommentarsformulärJag tycker ändå inte att man (läs=du) är anonym när man har en blogg med ett alias. Det är väl mer när man kommenterar anonymt som det känns riktigt anonymt.
Jag har inte en aning om min bild av dig stämmer - men en bild har jag.
Det där "säg mig vem du umgås med, ska jag säga dig vem du är" tycker jag man kan överföra till: Låt mig läsa din blogg, ska jag säga dig vem du är... :)
Jag hade tänkt att vara helt anonym, men det funkade inte riktigt. Visste knappt själv vem jag var...
Däremot tycker jag att du ska pinga på t.ex. nyligen.se så att det går att lägga dig bland favoriter. Sen har jag dragit ner på läsandet av de bloggare som inte ger sig tillkänna hos mig... hinner knappt med dem som gör det.
6:40:00 em
Tack för ditt engagemang, men det där med att pinga verkar så krävande. Jag gitter inte. Folk som jag vill skall hitta hit hittar nog hit ändå, tänker jag.
8:59:00 em
En bloggare gör som en bloggare vill - det är finessen.
Men mitt ego växer av att min blogg får många läsare och när man tänker efter att det finns över 5000 bara på nyligen, så är det lätt att bli som nålen i höstacken...
7:43:00 em
Historien skall frikänna mig.
9:40:00 em