tag:blogger.com,1999:blog-98408062009-02-21T02:48:53.923+01:00jangan dabla thinkingThink! Everyone does. Even I. And here I will share some of my thinking. Please add, ignore, comment - or just think about what you pick up here. And as you might notice I have used Swedish in many of the texts. I do apologize for any inconvience caused by that strategy. And I will of course translate any of the texts below to English if you want. Just ask.Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.comBlogger16125tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-866416435260311252008-12-14T20:26:00.003+01:002008-12-14T20:29:29.947+01:00Evil octopus is killing a fish<a href="http://jangandabla.com/uploaded_images/2008-12-02-Octopus-attack-772423.jpg"><img style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 227px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://jangandabla.com/uploaded_images/2008-12-02-Octopus-attack-772421.jpg" border="0" /></a><br /><div>Detta är gjort i ett verktyg och modellspråk som heter Southbeach.</div><div> </div><div>Läs mer på <a href="http://www.southbeachinc.com/">http://www.southbeachinc.com/</a></div><div> </div><div>Det finns seriösare modeller att göra också. Men en ond bläckfisk är väl aldrig fel?</div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-86641643526031125?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-47193961532448418262008-05-05T08:19:00.002+02:002008-05-05T08:25:14.657+02:00Skoja om allt?Kan man verkligen skämta om allt? Jag är tveksam. Det finns gränser för oss alla. Någonstans finns det en gräns där vi som individer inte längre tycker det är roligt, utan istället osmakligt, otäckt eller förnedrande.<br />Våra gränser är individuella. Men, kanske vore det klokt av oss alla att förstå varandras gränser lite mer. Och till att börja med inse att gränser finns och att de är individuella. De skämt jag tycker är sanslöst skojiga kanske du tycker är plumpa. Och tvärtom.<br /><br />Ibland ser man påståenden som "Man kan skoja om vad som helst, när som helst. Judarna skämtade till och med i Treblinka."<br /><br />Det är nog sant. Men kanske mer för att överleva än för att roa någon på ett ytligt plan. <br /><br />Jag tänker ibland att vid Nürnbergrättegången efter kriget skojade man inte. Trots att det fanns humor i dödslägren, så var det inget man skojade om när förövarna ställdes till svars.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-4719396153244841826?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-83068232121738704682008-04-15T19:30:00.003+02:002008-04-15T19:35:40.286+02:00Vinna? Eller undvika förlust?Jag språkade med en fotbollstränare häromdagen. Vi tittade på en fotbollsmatch och jag kommenterade att det var så kul att se att laget gjorde mål. "Det är väl det som är det viktigaste om man ska vinna".<br />Tränaren tittade på mig och var bekymrad eftersom det anda laget också gjorde mål. Och så muttrade han "Nja, det viktigaste är att inte släppa in så många mål".<br /><br />Uj, tänkte jag. Så olika det kan tänkas och satsas. Om man vill vinna så kanske man ska satsa på att göra många mål. Men om man inte vill förlora ska man satsa på att inte släppa in så många.<br /><br />Satsa på att vinna? Eller satsa på att inte förlora? Samma sak?<br /><br />I mitt huvud skapar det olika bilder och olika attityd. Kanske blir det tydligare om man tänker sig boxaren som antingen försöker knocka motståndaren - eller undvika att bli knockad. Visst förändras hans attityd och sätt att agera i ringen...<br /><br />Hur gör du? Hur fungerar det i affärslivet? Försöker varje säljare att vinna - eller försöker de undvika att bli förlorare?<br /><br />Satsar du för att vinna? Eller försöker du undvika förluster?<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-8306823212173870468?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-7181491606795257802007-07-13T12:14:00.000+02:002007-07-13T12:24:29.620+02:00Förebilden Herr GårmanVisst är väl mannen som visar att det finns ett övergångsställe en av våra mer kända förebilder. Till och med omsjungen av Gullan Bornemark.<br /><br />Och vi alla vet ju att det han visar oss är att man ska "gå på de vita strecken". Våra övergångsställen är ju markerade med stora, fina, vita rektanglar (=streck) i vägbanan. Och med skylten med Herr Gårman såklart.<br /><br />Men titta extra gång på Herr Gårman nästa gång du ser honom. Går han på vita streck? Nej! Han går på svarta streck! Motsats!<br />För att visa att *vi* ska gå på vita streck så går *han* på svarta! Jag tror inte att någon och letat efter svarta streck i gatan. Men, visst är det lite kul att han i alla år gått på svarta streck, men ändå menat att vi andra ska gå på de vita?<br />(Sannolikt har det till viss del att göra med illustrationsmöjligheter, men ändå....)<br /><br />Så, hur lyssnar du på budskap? Hör och ser du vad personen vill att du ska se? Eller ser du svarta streck när han menar vita? Tänk vilka underbara och farliga filter vi har som omvandlar budskap till något vi tror vi förstår. Och varför inte tänka "vitt" när någon säger "svart" nästa gång? Eller tvärtom? Och varför bara begränsa sig till svart eller vitt - när det finns en hel regnbåge?<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-718149160679525780?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1169123384053716852007-01-18T13:26:00.000+01:002007-01-18T13:29:44.066+01:00BegränsningarBegränsningar sätter fart!<br /><br />Tänk på en flipperkula. När den rullar fritt över stora områden så varken låter det eller händer specieltl mycket. Men ij, vilken energi som frigörs när det blir trångt. Farten ökar! Spänningen ökar! Och det händer mycket mer!<br /><br />Kanske är det så också att vi behöver begränsningar för att få fart. Ju mer begränsningar - desto större kraft?<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-116912338405371685?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1169018633267708722007-01-17T08:17:00.000+01:002007-01-17T08:23:53.280+01:00Orbitera...den som inte läst Gordon MacKenzies mästerverk Orbiting the Giant Hairball (ISBN 0670879835) har något att se fram emot. Snart tio år gammal återfinns den fortfarande på listor över "bästa chefsböcker", "bästa kreativitetsböcker" och liknande.<br /><br /><br /><br /><a onclick="return amz_js_PopWin('http://www.amazon.co.uk/gp/product/images/0670879835/ref=dp_image_0/202-0660637-6346210?ie=UTF8&n=266239&amp;s=books','AmazonHelp','width=700,height=600,resizable=1,scrollbars=1,toolbar=1,status=1');" href="http://www.amazon.co.uk/gp/product/images/0670879835/ref=dp_image_0/202-0660637-6346210?ie=UTF8&n=266239&amp;s=books" target="AmazonHelp"></a><a onclick="return amz_js_PopWin('http://www.amazon.co.uk/gp/product/images/0670879835/ref=dp_image_0/202-0660637-6346210?ie=UTF8&n=266239&amp;s=books','AmazonHelp','width=700,height=600,resizable=1,scrollbars=1,toolbar=1,status=1');" href="http://www.amazon.co.uk/gp/product/images/0670879835/ref=dp_image_0/202-0660637-6346210?ie=UTF8&n=266239&amp;s=books" target="AmazonHelp"></a><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-116901863326770872?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1168868611272842882007-01-15T14:36:00.000+01:002007-01-15T14:43:31.283+01:00Regler!<p>Regler är till för att brytas? Nja, kanske ifrågasättas? Men, vem ska bestämma om en regel ska följas? Och när det är smart att bryta den?</p><p>Ofta kanske vi själva tycker att vi bäst vet när vi ska bryta regler och hur osmidigt och oflexibelt det är när vi inte lyckas bryta regeln. Om jag bokat en oflexibel flygplansbiljett och plötsligt vill byta den och hon på andra sidan disken kallt menar att "Regler är regler". Vad känner du då? Spelar det någon roll att alla verkar vinna på att bryta regeln? </p><p>Vad skulle hända om vi bröt denna regel. Skulle det ge upphov till att vi förväntar oss att kunna bryta den igen? Och igen? Varför ska vi ens köpa dessa flexibla biljetter när vi lika gärna kan köpa de oflexibla och sedan - mot regelverket - byta dem?</p><p>Visst kan livet kännas orättvist. Men det är inte lätt att veta vilka regler man ska bryta mot. Och kanske måste man fundera riktigt låååångt och läääänge innan man blir säker på om det är bra att bryta regeln eller inte.</p><p>Kör du mot rött ljus? Om du är garanterat ensam bilist i den stora kosrningen och det röda ljuset lyst i mer än tio minuter. Känner du då en lust att köra? Du vet att ingen bil kommer att köra på dig. Och du själv kommer inte att köra på någon. Vad kan bli fel? Fundera på det ett tag och se vilka skäl du kommer på att det kan vara oklokt att bryta den till och med en sådan regel.</p><p>Det ligger ju faktiskt en tanke bakom alla regler. Visst ska vi ifrågasätta. Men finns det någon som har monopol på att bryta regler? Bara för att det kortsiktigt är bra?<br /></p><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-116886861127284288?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1168340273028808272007-01-09T11:53:00.000+01:002007-01-09T11:57:53.036+01:00Singularis...Tänk så ofta vi hör "problemet är" eller "lösningen är". Men, är det så säkert att det finns *ett* problem eller *en* lösning? Är det skolans idé om att det finns ett rätt svar och resten är fel som skapat detta?<br /><br />Tänk så många fler möjligheter att lösa problem vi får om vi törs lyfta blicken och kanske se världen mer sammansatt. Fler problem och möjligheter. Och att dessa problem och möjligheter kan ha flera lösningar och alternativ.<br /><br />Att säga att 2+2 skulle bli 5 uppfattar nog många som fel. Men det kan ju vara bättre än att det blir 1.000.000 eller 0? Måste allt vara "rätt"? Kanske räcker "bra" ibland?<br /><br />Leta inte efter rätt svar - utan leta efter bra svar.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-116834027302880827?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1168243539262416362007-01-08T08:58:00.000+01:002007-01-08T09:05:39.270+01:00Knowledge sharingAntag att "vinnaren" i gamla organisationer var den som hade mest personal, högst lön, högst bonus, störst budget eller något i den stilen. Det kan ju också varit den som syntes mest i pressen.<br /><br />Men om nu kunskap och information blir viktigt. Vem är då vinnaren? Det kusliga är att börja värdera kunskap som värdefullt. Och inte bara se $ som det enda som (långsiktigt) ska styra oss och organisationen.<br /><br />Vilken person är mest värdefull i den nya organisationen? Vem är vinnaren?<br /><br />Jo, det är de personer som delar med sig mest av kunskap. De personer som ständigt delar med sig av all sin egen kunskap och kopplar ihop personer och bygger nätverk. Det lite spännande är att det är inte den som har mest kunskap eller störst nätverk som är vinnaren. Utan den som lyckas bygga upp mest kunskap hos andra. Den som ger mest!<br /><br />Så, vill du ha kunskap och nätverk. Ge bort kunskap! Se till att din omgivning får kunskap.<br /><br />(Sannolikt kommer den som ger mest också att få mest - dvs få kunskap och nätverk).<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-116824353926241636?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1167982423043156142007-01-05T08:27:00.000+01:002007-01-05T08:33:43.053+01:00X vs X-ing"Planen är inget - planerandet är allt". Detta gäller nog för många saker. Att resultat inte är det viktiga - men arbetet. Strategin kanske inte är värd så mycket, men arbetet att ta fram strategin svetsade samman gruppen, skapade kunskap om verksamheten och förberedde alla på det nya arbetet.<br /><br />Det är delvis också därför vi ska uppfinna hjulet. Om och om igen. Inte för att samma hjul är viktigt, men för att lära oss tillsammans hur vi uppfinner och skapar. Och för att överföra kunskap och skapa grupper. Dessutom är det mer intressant att äga ett hjul som man själv fött fram. Och självklart ska alla hjul förbättras. Och till slut kanske tas bort helt? Så att vi bara får funktionen av hjulet kvar....<br /><br />Undrar vad de säger på Michelins utvecklingsavdelning. "Guys, today we have a real challenge. We have to re-invent the wheel!". Och visst kan det vara svårare och mer utmanande att åter-uppfinna något som redan finns - men bättre. Än att skapa något helt nytt.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-116798242304315614?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1167922931448808122007-01-04T16:00:00.000+01:002007-01-04T16:02:11.463+01:00My - how time flies....Så fort tiden går. Och så fort en sån här blir o-uppdaterad. Det räcker med att sluta uppdatera så vips - är den o-uppdaterad. Svårt med såna här vanor. Att publicera och skriva. Om man inte har något vettigt att skriva då? Ska man tvinga sig ändå? Och måste man skriva på engelska?<br /><br />Men, å andra sidan. Det är nog ingen som läser det här ändå. Så det gör kanske inte så mycket att jag inte skriver så ofta...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-116792293144880812?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1108109573676229462005-02-11T09:06:00.000+01:002005-02-23T07:11:33.966+01:00Expectations...If you don't expect the unexpected to happen - you will not enjoy it. Unexpected things are magic - but you have to expect them to happen.<br /><br />If you set your mind to "expect the unexpected" life will get even more enjoyable. And if you do not adjust your expectance you will get annoyed by all the unexpected events around you.<br /><br />If you unexpect a person (i.e. makes something that the person did not expect) you might get a reaction not corresponding to your intent. And the only thing worse is to unexpect the same person twice...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-110810957367622946?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1105625276475754722005-01-13T14:59:00.000+01:002005-01-13T15:07:56.476+01:00You can only plan the future...Before a project starts you can plan to do new activities anytime in project time frame. But when you are in the middle of the project and a new activity pops up - you have to plan to do the activity in later half of the project. And if you discover a new activity when you are 75% through you only have the last quarter of the project to use. <br /> <br />Obvious? <br /> <br />Probably. But since "finding new activities" in project is common you may always end up in projects where most of the acivities get stacked at the end of the project. <br />And the longer time you spend in the project - the more you learn - and the probability for finding new tasks or activities increases. <br /> <br />So - even if it is obvious that you can only plan the future - this have some serious implications when planning and executing projects. <br /> <br />What are your plans and thinking? <br /><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-110562527647575472?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1104764936890056962005-01-03T15:53:00.000+01:002005-01-03T19:10:32.676+01:00Learned 2004...Did I learn anything about creativity and innovation during 2004? Yes - lots. I am also trying to bring my thinking together about the "tsunami disaster" - but that will have to wait... <br /> <br />Here are my two most important lessons learned 2004 about creativity and innovation: <br /> <br />1. When working in group the 'creativity tools' and 'whack level' must be adjusted to the level of the group. A group that consider Post-it notes as the best tool for creativity might not enjoy making snow sculptures representing the corporate mission. And the other way around. Best result comes when tools and whack levels are adjusted to group experience &amp; expectation. <br /> <br />2. Not! This is a word that is more useful and powerful then we first might think. Many time we describe what we are, what things are, what we are to achieve, what the project is going to deliver. But equally interesting - and often very thought provoking - is to reverse and consider what we NOT are, what we NOT are trying to achieve - and what the projects NOT are going to deliver. The "not" here is not a restriction - but actually more of an opener and widener (assuming that 'widener' is a word...)." <br /> <br />What did you learn in 2004? <br /> <br /><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-110476493689005696?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1104386945025116432004-12-30T07:03:00.000+01:002005-01-04T08:48:52.390+01:00Innovation is like...Is innovation any fun? Is it just to come up with a new idea? Or do we have to work harder and actually 'implement' to get some benefits? Would you call something in a paper an innovation or do you need to see the 'think' working - in real life? <br /> <br />Well - no matter what you think - I think that innovation is fun - but also hard work... <br /> <br /> <br /><img style="WIDTH: 388px; HEIGHT: 216px" height="185" src="http://jangandabla.com/Innovation.jpg" width="425" /> <br /><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-110438694502511643?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9840806.post-1104347517068630832004-12-29T20:10:00.000+01:002004-12-29T20:11:57.066+01:00First Thought<span style="font-family:courier new;">Orville Wright did not have a pilot's license</span>. <br /><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/9840806-110434751706863083?l=jangandabla.com%2Fblog'/></div>Anders Jangbrandhttp://www.blogger.com/profile/17544679355747583711noreply@blogger.com0