Thoughts of a Clueless Enigma

We had joy, we had fun, we had seasons in the sun...

2009-07-19T17:37:00.005+03:00

Hmm.. Vad ska man säga om veckans avslutning? Ja, i alla fall kan jag lugnt konstatera att min helg har varit allt annat än händelselös!

I torsdags var jag som berättat med Maria och såg Brüno på bio. Mest spännande var att stöta ihop med Lina W och Wille, som jag helt oväntat också träffade på Åland på midsommaren, innan vi gick in i salen. De kom från Ice Age 3, och önskade oss lycka till inför filmen... Det kom att behövas. Vissa saker tyckte jag faktiskt om med den, när han provocerar andra människor bara för att få fram överdrivna reaktioner, såsom att kalla Afrika för ett land och hävda att där är fullt med "Afroamericans", eller springa runt naken på Los Angeles gator ihopkedjad med en annan man. Men så fanns det ju saker som var allt för sexuellt anspelande för min smak. "Swingers partyt" var bland det värsta. *Shudders*. Som jag och Maria konstaterade: filmen gick bra att se en gång, men ALDRIG igen, tack!

Fredagen då... Ja, jobbmässigt var det GANSKA dött, även om jag fick utföra en privat räddningsaktion! Demensen verkar vara smittsamt på avdelningen, och den slog hutlöst till mot vår stackars civiltjänstgörande läkare Jon. Jag skulle ha honom att se igenom en del papper som jag skulle skicka till FPA, varpå han satte sig ner på en pall, och av någon anledning fantiserade han att det fanns ett ryggstöd, vilket förblev önsketänkande. Så hela gossen höll på att falla med huvudet först i golvet, men jag grep ganska stabilt tag i den vita rocken innan han "kippa" över. Det var väl det mest dramatiska som hänt hittills på bäddavdelningen, det mest traumatiska var när en lagom dement tant på 90+ frågade mej på finska om det inte var svårt att vara så tjock. Tyvärr löns det inte att föra en konversation med en sådan, annars skulle jag gärna vilja veta om det inte är svårt att vara så dement att man inte kan stå och sätta sig själv.

Efter jobbet for jag hem och började förbereda mej för utekvällen med Ida. Jag fick sitta på i hennes fina, nya, eco Toyota Yaris, vilket var ganska häftigt. Vi tog oss på "Bortbytingen" på Båskasvallen och myste i sommarkvällsvärmen. Jag tyckte att pjäsen var aningen för kort (knappt 55 minuter!) och kanske mer för barn än vuxna, men hon som spelade "Trolle" var ganska charmig, så det känns nästan som om jag fick valuta för mina 12€.

Sedan tog kvällen "a turn" mot mer intressantare saker: Ida och jag skulle hitta passlig fortsättning på vår goda stämning, så vi begav oss in mot stan. På Strampen var det, surprise, surprise, ganska så packat med folk, så vi tyckte att vi kunde lika bra fara mot Vasklot och spana in hur Rock Perry förlöpte. Samt som Ida ville testa på att höra ifall det hördes något av musikernas spelande, för ett av hennes favoritband, Apocalyptica, skulle spela där på kvällen.

Vi parkerade vid Seglis, där musiker (vrålandet...) hördes ganska bra. Så gick vi en sväng mot portarna, och höll ihop så gott det gick och spanade efter nyktra och onyktra bekanta. De av den senare sorten var i klar majoritet. Vi hämtade Idas bror Patrik från tågstationen, som tydligen är mycket bekant med elljusspåret i Vasklot skogen från sina gymnasiedagar, så vi "tollade" å på bland träden, och förvånansvärt nog så tog vi oss till stängslet, där vi hörde konserten ytters bra, och hade ganska bra sikt mot scenen. Ida var nästan i extas över att få ha varit på Apocalyptica spelning gratis. Jag och Patrik var nästan i vredesextas över alla myggbett vi ådrog oss. Men jag konverterades inte till att hysa större kärlek för metal och cello-kombinationer, och tur är väl det, jag tror inte Maria skulle uppskatta om jag spelade den musiken i lägenheten.

Idag så har jag begett mig på äventyr norrut. Antingen felar GPS:en eller jag någonting, för jag körde sträckan Kvevlax-Ytteresse på 55 minuter, medan Astrid med sin gälla röst hävdar att det skall ta 1:40 timmar...

Anyway, dagen har spenderats med Emma och hennes farmarbil. Vi for och åt till Korv Görans, vilket är en måltid som helt enkelt inte kan misslyckas! Sedan bar det iväg till Fäboda beachen. Ett fotbollslag gick rakt genom skogen där, vilket var ganska charmigt: man skulle kunna tro att det var det var Snövit och de 21 dvärgarna som traskade å på.

Att bara ligga i solen är väl så där lagom produktivt. Jag tror Emma behöver vila sina öron ett bra tag framöver innan de utsätts för mitt tjattrande igen. Men hon hade en paus på en 40 minuter, jag power nappade ofrivilligt på handuken, men det kändes ganska så bra. I alla fall kom vi fram till ganska bra saker medan vi lyssnade på Emmas emo/angst-musik: det skulle vara ganska kul att göra en finlandssvensk version av Twilight, men en rikssvenska som flyttar till sin far, förälskar sig i en finlandssvensk och lagom tills de börjar spela boboll så kommer asylmyndigheterna och jagar dem. Jag kastade mig i plurret, även om jag fick gå ganska långt ut för att kunna kasta mig, på grund av min anatomi så skulle det se ut som ett skeppsbrott ifall jag kastade mig för tidigt i sanddyerna. Efter att ha blivit bestådd på glass och jordgubbar körde jag hem igen.

Idag så har 3/4 delar av familjen varit och vaktat upp mommo på hennes födelsedag, och proppat i sig bakelser och havreflarn. Samt som jag gick och mättade mej med hallonen som bekvämt nog växer på passlig höjd i deras växthus.

Nu är jag ledig en vecka innan det bär av till jobbet igen om dagarna.. Undrar just vad jag skall hitta på?

Totalt, komplett, helt, fullt och fatalt onödig dag.

2009-07-16T14:29:00.002+03:00

I alla fall jobbmässigt. Det finns absolut ingenting att göra som skulle ha någon slags jobb-relevans. Inga patienter kommer, inga far iväg.. Och framför allt så är 50% av läkarna på semester.

Dagens höjdpunkt på Korsholms HVC: att leta i alla korridorer efter Hanna H's runda örhänge. Skallgångskedjan är i fullgång, situationen kan jämföras med Mumin-avsnittet då Muminmammans handväska försvinner, alla letar!

Gårdagen fick en ganska så trevlig avslutning, jag begav mig till GW gallerian i Stenhaga, där jag träffade Sandra på Wayne's. Frukt smoothies är sann kärlek under den varma sommaren. På kvällen talade jag länge och väl med Nalle i telefon, och planerade vad vi skulle kunna hitta på innan had beger sig till Uppsala. Klargöras bör att han inte tänker joina Livets Ord.

Ikväll kan bli en spännande kväll med, jag skall fara och se på den älskade, hatade (och säkert i smyg beundrade) filmen Brüno med Maria. Jag hoppas verkligen att jag har tillräckligt sjuk humor för att se något slags nöje med filmen. Nåja, i alla fall händer det ju någonting idag.

Likväl ser jag nog framemot helgen, trots att jag ännu inte har mycket planerat - utöver att jag och Ida ska bege oss på teater till Båskasvallen på fredagkväll. Sweet.

Om maskros och tjärdoft.

2009-07-14T10:25:00.002+03:00

... Och andra saker man inte känner doften av när man sitter instäng på ett kontor i mitten av juli.

Men nu sker det på bäddavdelningarna! Detta för att min kära sambo Maria anlänt med buller och bång så dagarna blev strax mer humorfyllda. Dock är jag inte tillräckligt upptagen för att låta bli att blogga.

Så.. Helgen som gick. På lördagen var jag med mamma och fammo på begravning. Men det är väl knappast något muntert att berätta om. Jag fick återse Linnea, som jag ofta umgicks med när jag var hos fammo å faffa (som sedermera är hemma hos mej) och hon hos sin mommo och moffa (den tidigare är då den sedermera begravda), och vår stora hobby var att leka med våra dockor i hennes lekstuga och testa hennes mommos skor. Hursomhaver, det känns lite väl bitterljuvt att återse barndomsvänner på begravningar i denna ringa ålder.

På lördagskvällen testade jag för första gången att köra bil i åskväder. Lite exotiskt var det att köra i blixtoväder, även om det bara var mellan Sandra och ABC. Kvällens stora plan: att se på Twilight! Min kärlek för filmen växer nog för varje gång, bara man lär sig att bortse från att någon faktiskt har kammat ett parti gräs för att det skall likna ett hjärta, och att Robert Pattinson får ett par änglavingar på grund av en uppstoppad uggla bakom honom.

På söndagen hade jag planerat att vara ganska inaktiv, men Anne ändrade mina planer. Vi drog oss till "Bryggan kallar"-paviljongen bredvid Faros och avnjöt en kvällsdrink. Jag avspisade en Casanova-finne (seriöst, han trodde nog att han var Guds gåva till kvinnorna, men flint och läderväst biter inte riktigt på mej) genom att svara alla hans tilltal med ett franskt yttryck, för face it - en del av det folkslaget talar inte engelska. Och 100% av det folkslaget med undantag av Ari Vatanen talar inte heller finska.

Efteråt for vi till Anne, där jag mötte hennes jättesöta kattungar Tiger och Fluff! De var så söta och gosvänliga.

Hittills har det varit en lugn början på veckan. I dag steg jag upp 6:15, för jag hade i åtanken tänkt cykla till jobbet. Men så hann jag bara på WC, och titta ut genom fönstret för att konstatera att det var lite väl "Misty Mountain"-feelis för min smak, så jag sket i det och gick och la mej en timme till.

Mina klockor efterlyses - jag hittar varken min svart-guldiga, eller min vit-silveriga! Pappa föreslog att Ali Baba kanske har varit på besök, men han måste operera ensam, för det är väldigt tyst, så 40 rövare kan han inte ha med sig. Men de kanske har semester eller är på sommarkollo?

Hmm... Tänk om man skulle återgå till jobbet då för en stund...

Flummerier en fredaskväll.

2009-07-10T20:28:00.005+03:00

Oj! Nu har en hel vecka redan hunnit flyta förbi. Jag har haft ganska fullt upp med program, samt som jag belönar mej själv med att bara "slappa" om eftermiddagarna efter att ha lyssnat på dikteringar om hjärta, lungor, prostata, röntgen och blodprov hela dagarna.

Helt klart är ju det att jag trivs med mitt jobb! Om än de två sista timmarna är näst intill dödliga för den stackars ömmande ryggen, så är det inte alls så tokigt med kontorsarbete. Fast mycket är tack vare att människorna runt mej är ganska så kul att ha att göra med. Hanna M och Jennie K har dragit mången suck med mej över det fantastiskt omöjliga infödingsspråket i detta land, samt som vi frenetiskt Googlar latinska termer med jämna mellanrum. Inte är det heller så tokigt att springa efter journaler till arkivet där Hanna H sitter på slötiden och kollar in det senaste på Blondin Bellas blogg.

Samt som jag får de flesta att dra på munnen, som till exempel när jag idag hörde en läkare säga "Kärlsjuk och besk kvinna". Som man logiskt kan se så skulle en läkare inte säga det utan intimare kontakt med patienten. Kanske detta beror på att han sa "Kärlsjuk obes kvinna". Överviktig med andra ord. En gång hörde jag också "hölogi", vilket jag försökte Googla, och blev genast erbjuden rekreationsmöjligheter på bondgårdar i Sverige, där jag fick sova på loftet...

Fast jag har ju nog aktiviteter också utanför jobbet. De märks bara inte. I tisdags så var jag och Sandra på bio, och såg 17 Again. Zac Efrons hår är äkta kärlek. Om än Sandra konstaterade att hon bra skullle kunna tänka sig att vara 17 igen så får jag kalla kårar längs med ryggraden vid blotta tanken. Det kan ju ha någonting att göra med det faktum att min tideräkning inte utgår från det år när hon blev tillsammans med Matte. Jag skulle då inte vilja återuppleva någonting, men gärna frysa åldern, för ännu har jag inte RIKTIGT gett med mej på frågan om jag har kommit ut ur tonåren, eller inte. Just ikväll är det inte som gäller.

I torsdas hade jag heta linjen, för att citera mej själv i brist på bättre: "Ja tala å ja tala å ja tala. Å ja tala å ja tala å ja tala". Resultaten från alla intagningar har ju kommit, så med sorglig glädje i hjärtat ringde jag till Hasse som nu lämnar med oss på engelskan ett år! Så ringde jag till Emma och småfnissade/hånskrattade beroende på vilken del av samtalet man syftade på. Vidare ringde jag till Henni i Ekenäs tills telefonen dog...

Nu är det fredag, och jag känner mej ganska trött. Imorgon skall jag på begravning, den andra i hela mitt liv, så jag vet inte riktigt vad som väntar. Men mamma har tjatat sedan tisdagen om att stryka kläder så kanske man skulle behöva kasta med ett par skjortor, när hon ändå är på gång...

Jag har äntligen brännt min första sommar CD med hits som Runrigs version av "Loch Lomond"-sång. Så nu har jag på den i hög volym i Saaben, som i min fantasivärld är en Jaguar med ratten på fel sida medan jag gnolar med i raderna "And I'll be in Scotland afoooooooore yeeee". Samt som det känns liiiiite badass att låtsas att hastighetsmätaren är miles per hour och inte kilometer. Förtjänar jag en nördstämpel?

But me and my true love will never meet again, on the bonnie, bonnie banks of Loch Lomond...

En ganska så oinspirerande måndag.

2009-07-06T13:14:00.002+03:00

Jess, jag sitter på jobbet där det för tillfället inte händer så mycket. Jag studerar främst olika läkares sätt att avsluta sina dikteringar, varpå det kan konstateras att jag är lite småkär i en Mathias som alltid avslutar med "Det var allt, tack ska du ha". Det sorgliga är väl att jag aldrig har sett hälften av läkarna, om än jag har deras röster i huvudet mer eller mindre konstant.

Helgen kom och gick utan några desto större märkvärdigheter. Hela min veckas sociala program prängdes in på fredagseftermiddagen, så då var jag ganska så socialt aktiv! Först träffade jag Allo på stan, och roligt nog så kom Ami med i bilden då vi gick alla tre och åt glass på torget. Mums. Visst var det kul att få de senaste uppdateringarna på vad som sker i Wales!

Sedan körde jag och Anne skytteltrafik till Margareta aka "SN4" (namnet på hennes klassrum i högstadiet) där vi hälsade på och stoppade oss fulla med godsaker. Samt som vi utforskade vad som skett i Kuni på sistone.. (Sistone är i detta fall en VÄLDIGT lång period med VÄLDIGT lite innehåll).

Kvällen avlutades med förlovningsfest i Solf! Dit begav jag mej med Sandra och Irre. Det var kul att återse Patrik och Oona, och att träffa Patriks föräldrar. Det var bara att stoppa i sej mer godsaker där, och njuta av sommarkvällen som gick mot en kall sommarnatt...

Resten av helgen har varit ofantligt lugn. Jag och Irre hade planerat att åka och simma på lördagen, men jag övergav (läs: fegade ur) hela det prjojektet - det var ju på tooook för kallt! För första gången sedan jag kom hem från Skottland hade jag strumpor på fötterna. På lördagkväll var jag ute och körde med mamma, så vi bidrog till onödigt höjande av växthusgaserna. Sedan såg vi på "Repmånaden" med Lasse Åberg och Loffe Karlsson, och trots filmens högaktningsvärda ålder så tyckte jag den var mycket underhållande. Samt som jag gläds över att jag inte behöver ha så mycket med det militäriska att göra....
Söndagen.. Ja, den spenderades i trädgårdsgungan, insvept i tre filtar och framför TV:n där jag och brorsan kollade på "Charmed". Rock. On.

Och nu så är det då en ny vecka, och jag väntar bara på nya spännande äventyr. Tyvärr uppenbarar sig de flesta sådana som finska dikteringar. Suck.

Back with a bang...

2009-07-01T14:49:00.002+03:00

... Eller i alla fall fall en liten "duns" hoppas jag.

På senare tiden har majoriteten av mina bekanta (läs, typ mamma och pappa) frågat vart jag har lämnat med mina skriverier. (Tydligen vill de av någon anledning hellre ha mina tankar i elektroniskt, skrivet format framom att höra på när jag har föreläsning om min dag mitt på vardagsrumsgolvet när de ska titta på TV - finns de flera som delar denna åsikt?)

Ja, en liten sak kallad livet kom ivägen, mitt i allt druknade jag i studier och dylika problem. Men de är ju tacksamt nu över - så här i början av juli och allt.

Så, nu överväger jag faktiskt att börja blogga, mer eller mindra aktivt igen. Delvis för att det känns närtmast in på "tåfft" att ha en fungerande blogg, men också för att jag har det perfekta upplägger för det. Jag ser ytterst, mycket, synnerligen aktiv ut när jag sitter på min dator och knappar på tangentbordet frenetiskt, samtidigt som jag har upp Radio Novas websändning eller YouTube parallelt och lyssnar på musik. Det ser nästan ut som om jag lyssnar på vad en läkare dikterar samtidigt som jag uppdaterar patientjournalerna. Fniss, så klurig jag känner mej. Att bli kommunal arbetare av något slag, som innefattar en dator och en fast telefon är då verkligen någonting som jag rekommenderar varmt.

Eller så är jag faktiskt för aktiv, så jag blir färdig med mitt arbete på tok för snabbt. Nåväl, hur framskrider det att vara vikarierande läkarsekreterare för min mor? Den första dagen jag var ensam i torsdags ringde jag mamma fyra gånger tills pappa tog telefonluren av henne och meddelade mej i vänlig ton som han förmådde (inga vidare vänligt med andra ord) att jag fick sluta med mina försök att sätta Korsholms kommun på "fatisbackan" genom att orsaka en über-hög telefonräkning å kommunens vägnar. Andra dagen minskade jag samtalen till tre. Igår ringde jag faktiskt bara en gång, men hon kom in på besök och skrev en text åt sin förvirrade dotter i stället, så nerskärningen räknas väl inte riktigt. Idag har jag bara ringt två gången! Wohoo!

Fast just nu längtar jag mest ut ur byggnaden, och bort från datorn.

Så, à plus tard!

Livet...

2009-03-08T14:41:00.002+02:00

Alltså, här ser ni en bild av hur mitt liv borde se ut just nu, när det är läsveckor. Datorn med Microsoft Word och Moodle upp som parallell sidor, massor med smaskiga böcker om pedagogik, dyslexi och engelska nödvändigheter (bland annat så ser ni min älskade bok "Literature composition for Dummies") utspridda runt om kring. Och så kuddarna som stöder ryggen för en flitigt antecknande studerande....

... Och här ser ni en bild av hur livet egentligen ser ut! Fredagen var en av de mest oproduktiva dagar jag haft på länge, det var nämligen en temadag: "Don'-get-out-of-your-pj's", och det gjorde jag inte heller, förutom när jag duschade. Jag låg på vardagsrummsgolvet och talade i telefon, med mamma, pappa och Sandra, skrev en del brev och kollade på 5 filmer...

1) Anna and the King
2) Wimbledon
3) Enchanted
4) *tillfällig blackout*
5) An Officer and a Gentleman

Märk också den fantastiska MacBooken, min underhållningsdator, som jag har tillfälligt i min omvårdnad tills slutet av mars. Ah, sann kärlek, sann kärlek...

Resten av helgen har varit lite bättre: igår var det tjejkväll med Emma, Kajsa och Christina, vi planerade hurudanna våra liv blir. Jag är ledsen att meddela til de personer som tänkte uppsöka mitt bröllop att det inte blir något, jag kommer tydligen att vakna upp i Skottland, i en båt på Loch ness med en vigselring på fingret. Emma får det desto bättre, hon ska brottas med alligatorer.

Och nu denna söndag bleker jag lite kläder vitare och gör pedagogikuppgifter. Skall snart öppna Robinson Crusoe, och börja packa för att vara hemma en vecka!

Pimp "my" flat!

2009-03-06T14:10:00.003+02:00

Well, so far so good I must say about being single in the flat! It's rather eerie quiet from time to time, but whatever. I make enough noice for the neigbours to believe I have a childcare centre here anyway... I have, however, personalised it somewhat, so I'll be more comfortable being on my own for the next four weeks to come!

My synth got an hourourable place in the living room, and I moved the lamp. All my good notes are at home though, and one can only go on playing "Wind of Change" for so much time...

My postcard wall! Oh, how I love this one, it brightens my day whenever I pass it, and how easily it is to dream away for a moment or two. And then continue to read Robinson Crusoe and notice that all exotic places aren't that attractive anyway...

Close up of all the postcards? Does anyone regognise any of them? All the England ones are in the centre and then European on the right, and the rest of the continents on the left.

P.S.

2009-03-02T23:12:00.002+02:00

... Telefonen fungerar ju alltid för de som nöjer sej med auditiv kommunikation framom visuell, och social kommunikation fungerar då bäst av allt!

Supermassive Black Hole.

2009-03-02T22:47:00.004+02:00

Ibland hör jag titeln om och om igen, Matthew Bellamy's röst viskar den nu som då i mitt öra (kan i och för sej ha någonting att göra att jag har låten på iPod-en).

Som ni märker så har det varit lite dåligt med uppdateringar på sistone, och jag kan då bara meddela att det troligen kommer att förbli så ett tag framöver, just för att jag skall undvika det där tillmöteskommande Black Hole.

Seriöst, har leidon i hur mycket jag skulle behöva läsa, här är listan; read it and weep with me...

LITERARY TEXTS:

The Wanderer

The Dream of the Rood

Sir Gawain and the Green Knight

Chaucer, Canterbury Tales, General Prologue 1-117, 546-568

Shakespeare, Twelfth Night; Sonnets 1, 33, 60, 73, 106, 129, 130

Sidney, Astrophil and Stella 31

Spenser, The Faerie Queene, I invocation, Canto I 1-5

Donne, “The Sun Rising”, “Song”, “The Ecstasy”, Holy Sonnets 110, 13, 14

Herbert, “Love (3)”

Marvell, “To his coy mistress”, “The Garden”

Milton, Paradise Lost IX 378-531, “When I consider”, “On the late massacre”, “Methought I saw”

Dryden, Absolom and Achitophel 1-30, Mac Flecknoe 1-34

Pope, The Rape of the Lock, Canto II 1-52

Daniel Defoe, Robinson Crusoe (not in the anthology)

Johnson, on Cowley; on Shakespeare’s excellence

Boswell, Life of Johnson, Letter to Chesterfield, Dinner with Wilkes

Swift, A Modest Proposal

Blake, “The Sick Rose”, “The Tiger”

Wordsworth, “The Solitary Reaper”, “I wandered lonely”, The Prelude I 415-463

Coleridge, Biographia Literaria, extracts from chapters 13 and 14; “Kubla Khan”

Keats, “Ode on a Nightingale”, “Ode to Autumn”

Shelley, “Ozymandias”

Byron, Don Juan I 133-146

Austen, Pride and Prejudice (not in the anthology)

Tennyson, “Ulysses”, “The Passing of Arthur”

Browning, “My Last Duchess”

Yeats, “Sailing to Byzantium”, “The Wild Swans at Coole”
T.S. Eliot, “The Love Song of J. Alfred Prufrock”

Japp, du läste just listan på egen riskt. Dessutom har jag en 10 pedagogik-relaterade böcker vackert staplade på hög, som bara väntar på att öppnar och att jag skall intressera mej för deras innehåll. Oh, joy to the world!

Pointen som jag försöker göra är att jag tror det är för allas bästa om jag läser och söker mej bort från internets alla lockelser tills läsveckorna är över... Inte är det SÅ intressant att lyssna till en desperat, snart 20-åring som gnäller om Pride and Prejudice.

Annars så kan ja ju säga att det nog sker saker och ting, kanske inte främst i Åbo, snarare i Kamerun med inbrott och rån mitt i natten och förlovningar i skidbackar och på Viking Line, medans vardagen här släpar sej fram, och jag lyssar på Muse medans det sker.

Jag har dock börjat "pimpa" lägenheten för att ha lite personlig prägel på den under de 5 veckor jag är här ensam, bland annat har jag tagit fram elorgeln (men alla mina noter är i Kvevlax. Hmpf.) och gjort en vykortsvägg, som jag hade innan vi tapetserade om hemma för nåt år sen. Den skall ja visa ett foto på förr eller senare!

Starlight 

I will be chasing a starlight 

Until the end of my life 

I don't know if it's worth it anymore 



I'll never let you go 

If you promise not to fade away 

Never fade away



Our hopes and expectations,

Black holes and revelations...

Massor med bilder från Fastlaskiainen!

2009-02-24T20:18:00.002+02:00

Nu har det gått en del tid sedan jag senast bloggade, men jag har helt enkelt inte haft tid att sitta framför datorn och skriva om allt jag skulle behöva göra, i stället så sitter jag faktiskt och gör det! Men äntligen så kommer här en uppdatering!

Idag var det nämligen Fastlaskiainen, och pionjär som man är så begav man sej med alla vännerna till Vårdberget och deltog i festligheterna där. Många bilder följer...

Bilfärden i Toyotan har börjat. Som vanligt sitter hunden i baksätet och ser längtande ut genom vindrutan och på herrskapet...

Emma med sin pulka "Fanskapet", som faktiskt heter så av en VÄLDIGT bra orsak. Igår var vi två nämligen med om ett speciellt äventyr: att försöka få tag på en normal pulka i Åbo. Vi sprang runt totalt 6 timmar i 12 olika i affärer, och slutligen körde Lauri oss till Mylly, där vi hittade bussiga och bra pulkor på Prisma. Själv döpte jag min till "Wautji-vaude", som är ett nytt uttryck för när jag åker över guppor.

Så här såg backen vid Vårdberget ut. -Ish.

Det vinnande laget: Kemistklubbens pansarvagn! Det var en jättehäftig pulkka, men eld i röret och allt. Det var också kul när den åkte rakt in i publiken. Hehe.

Lugna Britannicaiter som söker sej till en pulkbacke i deras storlek...

Nu skall jag och Sofi ta oss ner för backen! Det var jättekul!

Jess, där gick starten,och vi fick stannat i tid. Men vi blev snöiga på köpet. Själv så åkte jag senare in bland träd och grenar och döblades ordentligt i en snödriva, men det var väl värt det, för humöret var på topp.

Christina och Sara med sin vackra öl-transport; Spritpulkkan!

Glada Britannica människor vid vårt fastlagsbulle- och saftstånd. Alla bullar gick åt sej, jippiii! Samt som jag och Lauri fick äta uppp grädden...

Och här skall Linn åka iväg på sin stjärtlapp!

Annat som hänt idag... Har skvällrat med mamma i telefon med anledning av den kungliga förlovningen i Sverige, yay! Nu sitter jag i mjukisbyxor och duntossor och skall göra lite läxor, innan det kommer sammandrag av Oscarsgalan!

Vändagsbal...

2009-02-18T21:12:00.005+02:00

Nu så e ja här igen! Redo för att få se min helg i bilder? Well, här så kommer!

Så här ser en stereotypisk Österbottning ut i Helsingfors - helt ute med andra ord med röd finklänning, Alphapet och jeansen där till (jag och Ida ville inte frysa medan vi tog oss till balen med buss å spårvagn)

Nu har vi ätit och tävlingen om vem som kan dekorera den snyggaste efterrättskakan har börjat! Här har vi mitt lag, och vi vann faktiskt! Detta för att vi, enligt domarna, hade utomstående bra samarbete, trots att vår kaka inte riktigt satt ihop (vi hade gjort den hjärtformad, och ändan ville inte hållas på..)

Alla fina kakor på serveringsbordet, med vår vinnande hjärtekaka i mitten.

De enväldiga domarna!

Nu har dansandet börjat. Jag stod över salongsdanserna, eftersom jag inte varit med på övningarna, det var ojämna danspar och jag har två vänsterfötter. Men det var kul att vara fotograf och kolla på alla andra! Här tar Ida en svängom med Rabbi.

Dansanta par på Högbergsgatan.

Okej, en dans gick jag med på! Men det bara för att jättesnälla Lauri kom och bjöd upp, jag kunde ju inte säga nej till en sådan chans, så jag fick dansa med en 23-årig, finskspråkig, Helsingforsbördig teolog. Går det att tolka ut själv vad de eventuella hindren var för att det skulle kunna bli något mer än en dans, så tänk inte ens tanken! Men jag önskar Ida lycka till...

Ida, jag och så Eva-Lina, tre glada tjejer på bal!

Känner ni till uttrycket "tjäna med glädje"? Det gjorde jag som början av min söndag. Här är Idas och hennes lägenhetskamraters torkskåp efter en aktiv söndagförmiddag.

Lunch med lägenhetssyskonen Annette och Annika (på ändan) och så Pia, Ida och Sofia. Lagom lyckat foto, eftersom ingen ser riktigt normal ut, eller in i kameran som önskvärt. Men det var en fin avslutning på Helsingforsvistelsen.

Nu har Ida och Olli-Pekka följt mej till tåget (Olli-Pekka skulle vidare till sjukhuset där hans matte låg med bruten fot), vi tre har också varit på en spårvagnsutflykt i Helsingfors!

Det var det som jag hade att dela med mej av, nu ska jag börja förbereda morgondagen, det bär av till Österbotten i helgen!

Valentine's Sitz!

2009-02-17T19:07:00.003+02:00

Hallojsan! Nu är jag tillbaka efter en händelsefull weekend i Helsingfors och alla diverse Alla hjärtans-celebrationer och dylikt. Oj, så skoj jag har haft! Dessvärre kommer det väl nog att ta mej att tag innan jag får fixat de häftiga fotona därifrån, men jag kan sätta upp lite från fredagens Valentine's sitz tills dess! Kortfattat: den var otroligt kul.

Emma, Lauri, Kajsa och Christina väntar på att få sätta sej till bords, förväntningarna är stora.

Det spännande info programmet: Karaoke! Här ger folkdansar/ö bo (Åland/Björkö)-paret Sofi och Markus inlevelsefulla rörelser till "Whaaat is laaave, baaaaby don't huurrt mee nou måååre"...

Alla modiga Infå-män ställer sej upp och sjunger en vacker sång Britannica till ära - "Hey, hey, hey, I don't like your girlfriend!"

Emma och Lauri börjar ha Valentine's Day-mys feelis...

Bild på den första bilen jag kört i Åbo - Johannas Opel!

Långfattat då: vi kom, vi va där, vi gick. Det avslöjades att programmet som ordnades från ämnesföreningen Infå's sida var karaoke, vilket var enklare sagt än gjort eftersom det hade somliga krav: 1) Det skulle vara en romantisk sång, Valentine's till ära 2) Det skulle vara en duett mellan Infåit-Britannicait 3) ... (inget mer behöver sägas, man förstår ren vilket håll det håller på att gå mot).
Nåväl, för att säga det rakt ut så flög fan i mej under kvällens lopp när den "kära" klasskamraten Hasse bestämde sej för att gnälla på mitt Coca-Cola-drickande, ja citerar...

"Det känns så fisit att skåla med nån som bara har Cokis i glase, ta no nå cider! Va gör man på en fest som går ut på att dricka och sjunga om man int dricker?

Då började jag se rött och lovade att jag skulle ge igen, och bevisa att jag som nykterist hade minst lika roligt som alla andra.. Detta blev upp till bevis under karaoken. Min "partner" blev den 27-årige, absolut tondöva, ex-Pedersöre-bon Jani, och efter att jag konstaterat att det inte fanns nån chans att vi skulle kunna göra ett hejdundrande bra sångnummer så beslöt vi oss för att köra på koreografin iställe. Så, vi underhöll publiken verkligen, jag undrar vad som ibland hördes bättre: skratten som klingade efter att vi sjungit mycket emotionellt till "I will always love you" eller själva musiken i salen. Jag och Jani gjorde så pass stor sånginsats så att vi faktiskt vann, och vilket pris sen! Att få sjunga ännu en sång! Denna gång tog vi "Everything I do, I do it for you", och körde på med kroppslig inlevelse i lyrics some "dying, fighting och walk the wire". Ännu mera jubel fick vi, och Hasse lärde sej att hålla käft.
Jag berättade om denna händelse för Matte i telefon, och undrade just hur pass många som skulle ha vågat och velat köra på som vi gjorde i ett normalt, nyktert tillstånd inför främmande människor varav Dragsvikaren sade; "Jaa, Fia... De säger ganska så mycket om ditt beteende normalt."

Sedan så bar det av till Faust, men inte innan jag hade blivit frågad om jag ville vara chaufför. Johanna hade tänkt köra hem henne och pojkvännen, men de gick om under kvällens gång. Hon erbjöd mej bilen över natten så att jag skulle slippa hem, och inte tackade jag nej! Så nu har jag kört i Åbo, men jag var mycket noga med att lämna ut diverse väsentliga fakta så att jag faktiskt skulle få köra: a) Jag hade ALDRIG kört i Åbo förr och b) hur fasiken kör man en manuellt växlad bil nu igen? Men allt gick bra, Hasse följde med i brist på bättre och han berömde till och med mej för att köra så bra som jag gjorde, fastän det fanns en tredje pedal att ta i beaktan...

Så for vi en sväng till Faust och avnjöt varandras sällskap, innan jag, Sofi och Markus begav oss hemåt (i bil!) och förberedde oss för respektive resor på lördagen.. (Jag till Hesa och Sofi till Vasa!)

Sy-och vinkväll!

2009-02-13T15:47:00.006+02:00

Hejsan allihopa, och glad fredagen den 13e! Själv har dagen varit otroligt bra för att vara en allmän otursdag, förutom att printern bråkar aningen, och pedagogik texter är tråkiga att printa ut.
Jag har varit ut i "byjin" och kört med Sofi och Emma. Det vill säga, Sofi tog sin cämppis fula Corsa och så begav vi oss till Prisma och Lidl! Det var häftigt, nu har jag jättegod vaniljglass i frysen!

Det var länge sen jag spammade min blogg med bilderm men nu tycker jag att det är dags! Först två bilder av Åbo-Abi:na som åker runt på lastbilar, Penkkis dagen till ära, de såg glada ut! Häftigt var också att ett gäng Abin -59 åkte runt på ett flak med sina gulnade studentmössor på huvudet. Så roligt vill jag också ha, all in due time..

Nåväl, sen lite bilder från kvällen då, när vi hade syjuntta hos Kajsa och sydde på våra halarmärken! Sofi hade ingen halare med, men jag tror hon var den som sydde flest märken, hon tog liksom över när vi andra blev för leda eländet med att sticka oss i fingret. Vinet höll oss dock motiverade, så vi fick nog på de flesta märkena. Det var en kul kväll med tjejerna! Jag lyckades också att bli inlåst på Kajsas WC, så det blev till att ta till en skruvmejsel och försöka jänkka upp låset både in-och utifrån. Men Kajsa, my hero in WC-nöd hjälpte till, så tids nog slapp jag ut därifrån.

Så här har ni oss nu; Kajsa, Christina, Emma och jag. Med våra snyggare halare. Självklart så blev det också till att signera varandras halare, som ett minne från en kul kväll! Sedan var vi duktiga och gick hem, jag kan berätta att halarna är ganska så bra värmeisolerare...

Och på tal om kuliga kvällar så skall jag börja förbereda resväskan för ett Helsingforsäventyr, och för Valentine's sitzen ikväll, yay!

Åbo en onsdagskväll...

2009-02-11T20:25:00.002+02:00

Det har varit hårda bud de senaste dagarna! Jag glömde nämligen telefonladdaren hemma, så när skärmen började blinka och indikera att den ville påfyllas med ström stod jag där som ett dumt fån, som inte mycket kunde göra. Så igår sprang jag runt två timmar i Åbo city och letade efter en surrogatladdare. Enklare sagt än gjort vill jag då påstå.
Jag började på en DNA-butik, där alla Samsung-laddare var slutsålda.. Men de skickade mej till sin andra butik, där jag nästan möttes av ett hånskratt: "Vad konsigt att de skickade hit dej till den här mindre butiken, inte har vi några laddare!" Anttila var nästa, där de inte har några laddare alls.. Och sedan Stockmann, där de har fast hur många laddare som helst: men bara till Nokia telefoner! Argh! Sedan for jag till en Elisa butik, men där hade de bara reseadaptrar och biladaptrar. Urgh. Så i min depression lånade jag Elins telefon och ringde till mamma som snällt postade iväg allt på första klass brev. Jag blev tipsad om att gå till Clas Ohlson och leta efter nån sorts adapter, som passar många telefoner: och jag hittade dem! Men inte passade de min telefon likväl.. Så antingen är Samsungen för gammal (2½ år) eller för ovanlig...
Nåväl, idag innan jag skulle springa iväg till bilen så ringde det på dörren, och där stod en postutdelare med kuvertet i handen, så nu myser jag med min juppinalle igen...

Isag hade jag bestämt mej för att vara aktiv och kreativ. Blah. Det har gått.. sådär. Jag har läst en massa texter till literature, men ännu måste jag analysera en dikt. Ligger just nu med laptopen i famnen, är ack så mätt från att ha gjort en jättegod korvsås enligt sambon i alla fall.

Men jag har planer för alla hjärtans dag nu! Jag bokade tågbiljett till Helsingfors, där jag skall på Vändagsbal med Ida! Det skall bli skoj att få se var hon bor i Norra Haga, och återse den kära huvudstaden, som jag senast var i när jag skulle till Paris... Så först en sitz på fredagen och så bal på lördagen, inte dåligt va? Jag har redan tvättat upp klänningen jag hade på Britannicas årsfest i november, för en x-stor mängd Cosmopolitan spilldes ut på den av nån outgrundlig anledning...

Nej, nu tror jag jag skall kolla på en Wallander-film och testa sy på ett halarmärke, som övning inför morgondagen, när vi ska ha syjuntta hos Kajsa! Det var en dum idé att spela gitarr ida, fingertopparna är bortdomnade: hur skall jag månne kunna hålla i en nål?

"For the first time in nearly two decades, I felt hope".

2009-02-09T16:02:00.003+02:00

Titeln säger allt, och det gäller min finska utveckling. Språkmässigt alltså. Jag har träffat den häftigaste taxi-chauffören någonsin tror jag. Eller, jag träffande en talande en till att börja med, det händer inte ofta, jag har bara träffat en tidigare som jag snackade hundar med.
Igår så hade jag någon häftig Serbo-Kroat eller någonting sånt, han talade 6 språk, men svenska var inte ett av dem. Hursomhaver så undrade han med vilket tåg jag kom, och senare då hurudant vädret var i Vasa... Och medan jag debatterade med mej själv på finska vad "lumi myrsky" betydde frågade han "Oletko ruotsalainen?". Han sade att han märkte att jag inte talade Åbo-finskan, det hördes att jag hade en annan accent. Jag protesterade och sade att det märks att jag inte alls talar finska... Men vi körde till mitt då i Åbo natten, och han blev upplyst om hur kul det är att studera engelska och läsa Thomas More's Utopia som "yhteiskuntaoppi", eller vad de nu heter, att han bott i Italien och München, och så där allmänt om väder och vind. 15,90€ kostade färden hem.
Vad lära vi oss av detta? Jo, att det var kanske just för att han också lärt sej finska som ett främmande språk som jag vågade kommunicera med honom med mina egna, nästan oexisterande kunskaper. Hoppet har ännu inte försvunnit!

Annars så har helgen varit bra. Lördagen blev en total CHILL & RELAX dag.. Det blev Tropiclandia med Sandra och Irre, och oj så bra det var för ryggen att sitta i en bubbelpool, man blev lite mjukare i kroppen, och de få simtagen som togs gjorde säkert gott åt hälsan. I alla fall vet jag att jag förlängde livslängden på grund av alla skratt.
Efter simturen begav vi oss till Rax för att belöna oss själva, och där försvann väl nog den invunna tiden på grund av pizzans fettåterblockningar i artärerna. Dagen blev också bättre av att Solis var där med ett gäng, och det var kul att återse honom i all hast.

På kvällen så for jag och Sandra till Boije-residenset och sedan bärde det av en sväng till ABC. Ett tillkännagivande jag vill dela med mej av: det är inte alls häftigt med en 19-årog undersergant som försöker febrilt sladda så gott han kan med en V70. Roligare saker har jag varit med om (framför allt självorsakade...). Tack och lov är Volvon über-modernt utrustad: så det finns ingen handbromsspak, annars tror jag det skulle sluta desto sämre.
Efter att ha argumenterat över vilken sorts popcorn vi skulle äta för kvällen begav vi oss tillbaka och spelade "Die Siedler von Catan", som är ett jättekul spel; förutsett att man kan a) tyska och b) tänka strategiskt. Vilket förstås automatiskt förklarar varför jag aldrig vinner: förutom den första gången jag spelade det. Men så länge jag får enervera mina tyska-kunniga medspelare genom att utläsa gata som "Strabe" så är jag nöjd!

Och så som sagt, igår for jag tillbaka med tuff-tuff-tåget, och har glömt min telefonladdare hemma. Suck. Dagen har annars varit lugn, ännu återstår dock ett S-market besök och lite muffins och te hos Emma!

På servicehemmet!

2009-02-06T15:55:00.003+02:00

Jepps, nu är jag tillbaka och skådar Pampas vida slätter (hur mycket man då ser när man sitter i en fönsterlös skrubb är ju dock frågan...), och njuter av att få bara vara i ett stadie av existens. Hittills har jag fått äta HEMLAGAD lasagne, och ugnsfisk står på menyn! Samt som jag fick en 20€ körd i handen, helt utan orsak. Den kom dock till bra användning, men mer om det senare.

Innan jag for från Åbo hade jag en halv-dag på stan med Emma och Hasse. Egentligen Hans-Peter, men det är ju så långt, dessutom är det mycket underhållande att kalla honom för Hasse, speciellt med tanke på att han reagerar på det namnet. Hasse från Karis är en mycket kulig typ, som har sina egna funderingar. Till exempel skulle han ha Finrexin, men efter att ha sett på prislappen och tefatsögonen gått tillbaka in i skallen konstaterade han att han kan göra en hemmagjord version av det lika bra; koffeintabletter, smärtstillande och varmt vatten. Det sorgliga är väl att han har rätt.
Samt som vi gladeligen gick och gjorde hushållsuppköp: jag köpte yoghurth, Emma sparade pengar och Hasse övervägde att köpa marsipan, bara för att testa om det skulle vara en höjdare att mixa med vodka. I think not. Så han gav upp det projektet och köpte sköljmedel istället.

Igår for tåget hemåt, det var riktigt mysigt att få sitta på ett sådant, eftersom det var ett tag sedan. Jag hade sällskap av en ABI-klass från Kronoby-hållet skulle jag vilja tippa utgående från deras dialekt. De hade nån handledare/lärare med sej, och hon frågade vad det kostar att ta körkort nuförtiden, drog in andan efter att ha hört summan 1500€ och frågade hur mycket billigare det kan bli om man tar körkortet på hemmaplan. Runt en 350€ kan man slippa undan med sade en av eleverna, det beror på hur många gånger man skriver och kör upp. Jag fick bita mej i tungan ordentligt för att inte kasta mej in i diskussionen och utbrista "Det beror ju också på hur många gånger den blivande bilskoleläraren skall skriva sitt prov innan han tillåts lära någon någonting bilrelaterat över huvudtaget!" Hehe, det blev en extra utgift i min körkortsbudget. Men det skall jag väl nog hålla tyst om, med tanke på vad jag orsakat för skada med Saabarna och mina föräldrars försäkringsbudget.

På tal om körkort, så har mitt dagsprojekt varit att åka till polisstationen och lämna in andra skedets papper och få ett permanent rosa kort i handen. Men eftersom jag ser ut som Muminpappans faster Jenny (ingen vacker hemul) på mitt nuvarande körkort så for jag först via fotoautomaten i Rewell och investerade 6€ i nya foton. Bara för att sedan på polisstationen inte slippa undan så lätt. Om jag säger det så här, nu har jag en definitiv anledning att vara ungmö tills 2057 då körkortet går ut, för priset för att få en någorlunda behaglig bild på körkortet var 40€. Så mitt kära efternamn ger jag inte upp i första hand, för det kostar väl 40€ att ändra på det igen.
Men, vill man vara fin så får någon lida pin. Jag lockade håret och retade ut panluggen i en halvtimme innan jag for iväg, så om en ny bild på kortet är lönen för mödan så måst de ju få vara så. Måste jag nämna vart 20€ sedeln jag fick av mamma försvann?...

Och sedan jag kom hem har jag konstaterat att jag måste göra bot för att vara en pengautsugare, så jag sitter på mol.fi och letar sommarjobb. Idag går ansökningarna till Vasabladet ut, men jag tvivlar att jag skulle kvalicifiera vidare bra som reporter... Det finns en del platser till Tropiclandia och Wasalandia, men de är också halvtaskigt avlönade.. Ännu har inte Disneyland Paris satt upp några annonser, jag avvaktar att söka Nordjobb före slutet av februari.. ABC Vasa skall ha 15 nya anställda, så dit skall jag väl söka. Jag följer mina förbilder Terri och Sandra med andra ord! Eller så börjar jag seriöst överväga att stanna i Åbo under sommaren, och jobba på Viking Line med att dra biljetter i tu..

Drömjobbet har jag hittat dock; i Norge! (men det finns nog ingen chans att jag får det, så no worries!) Men jag tänker ändå ge länkarna... Så Gåvoshopps-typ i Stallheim.. De sku vara nå de!

[Sätt in passande titel här]

2009-02-03T21:22:00.004+02:00

Så har de första dagarna i februari förflutit förbi, och oj så det har hunnit hända saker!

Till exempel så kan jag ju meddela att jag blir lämnad alldeles (nästan) ensam här i Hallis byn, för Emmas mått blev rågat när ett ufo gjorde entré i hennes boxbostad. (Eller, ett "ulo" är det (=unidentified living object). Vi har ännu inte lyckats lista ut vad människan talar för språk.. Men i alla fall, Emma har anmält sej som bostadsökande på grund av det omtumlande upplevelsen, så troligen flyttar hon till Studentbyn, så att det blir hela 1 kilometer att gå dit. Jepp, stäckornas sträcka. Men jag har blivit lovad mellanmål när jag tittar förbi, så inte skall det bli så farligt. Samt som jag ser fram emot att få transportera en madrass och en skrivbordsstol över Hallisbron...

Medan hon berättade om sitt öde och elände så bakade jag muffins (blev själv så häpnadsväckt av nyheterna att jag lade i somliga ingredienser för en och en halv omgång, och andra för dubbelsats, så det blev ett hejfriskt mixande) och de innehäll blåbär, vilka gjorde smeten lila. De var inte lika lila när de kom ut, utan snarare knarkar-ansikts-gråa, man skulle seriöst kunna tro att jag dumpat tobaksfimpar i dem. Vilket jag inte har. Smakade ljuvligt gjorde de dock!

Sedan idag så har jag läst Shakespare's "Twelfth Night" över internet, så att det skall stå skrivet på modern engelska vad det betyder, och inte traditionella verser. Och så var jag och Emma till Sofi på middag, igen, samtidigt som jag passade på att skriva av hennes realia-läxa.. Old habits die hard säger de.

Och nu så.. sitter jag på internet, surprise! Jag skall boka en tågbiljett hemåt! Skall bli skönt att nli bortskämd av en pig.. av mamma som lagar mat och tvättar :D

EDIT: Lite passande citat...

Lauri kallade mej "Jävla Pampes", i all vänskaps mening. Han fick tillbaka ett "Finnjävel" i inte lika vänlig mening.

Matte: Jag ha vari i Åbo ida!
Jag: Ja me'!

Gill: Uncle Donner pays!
[En av våra professorer angående fonden som skall betala vår Skottlands resa]

Björköbo: Bara för att ni har fastland ondi föötren så ska ni int va så stöddi..
[Om då andra Korsholmare gör narr av Skäribornas dialekt]

Emma: Di försöker bränn opp stugon!
[Om hennes ufon som placerat en kommunistisk tidskrift på värmeelementet i köket]

Savola: I've been to Washington D.C.... But not New York.
[Amerikansk professor som bad oss markera om vi besökt USA, och sedan kommenterade på den ensamma själens (=jag) svar på var]

Icke-produktiv söndag.

2009-02-01T21:19:00.005+02:00

Åländsk svampstuvning, det är underbart gott kan jag säga. Vinet som på spanska hette "Tiden" var också helt bra, synd bara att någon av de faktorerna orsakar kärnvapensexploderande huvudvärk i en stackars studerandes överfyllda huvud. Gårdagskvällen blev ganska kort, trots att jag hade med locktång och satt på mej min nya festtopp från Gina Tricot så vann släggan i huvudet över den goda viljan att åka vidare från Fi's till Klubi. Så jag traskade hem och stupade i säng. Men det var rätt skönt det också.

Idag då.. Så vaknade jag, och så kollade jag och Maria på The Simpson's filmen. Annars så har det varit rätt så lugnt, jag har stekt plättar med kardemumma i, och har nu gjort alla mina uppgifter till pedagogisk psykologi, så nu borde jag slippa mer slit med "Vi mobbar int'" planen. Sedan nu på kvällen bakade jag semlor med ost och rödlök medan jag talade med Sandra i telefon.

Den 27 mars. Ringer det några klockor för någon? (Inte för pappa i alla fall borde det göra det, hjälten hade skrivit att min födelsedag var den 28 på mina körkortsansökningspapper. Polis tjänstemannen var allt annat än glad över att passet hade ett annat datum på sej.) Men i alla fall, jag fyller då 20, dagen till ära (ålderskriiiiiiiiiiiiiiiiiiis! Halvvägs till 40 då man ska vara gift, ha bar, karriär, sommarstuga och Volvo (det sistnämnda har jag väl egentligen, men kanske det skulle sitta med en nyare modell...).). Det är också då som farsgubben borde landa i Vasa efter tre månader i Kamerun. Sedan är det också Pampas nationaldag, dit jag gärna skulle fara, som stolt Österbottning. Ja, så ska jag ju komma ihåg, jag har ju också en tent den fredagen, mellan 10-12. Bloody, effing, friggin' fantastic.
Janå, så jag har varit småbitter över att allt krockar idag, men Emma muntrade delvis upp mej med textmeddelandet "Snart sommar, snart Skottland", samt som inbjudningen på inflyttningsfest till Eskilstuna den 11 april också kom passligt.

Men det bästa var nog att Sandra ringde, yay! Nu får jag äntligen återta de mångfaldiga 30 minuters samtalen med någon. Skönt att ha henne tillbaka i Finland. Och nu skall jag Skypa med Irre, innan absitnensbesvären blir allt för stora.

Här kommer en fin bild från sommaren, har varit 10 minuter på finsk mark efter tre månader i Frankriket! (Det syns på hudfärgen, crap va solbrun och vacker jag var!)

You set my soul alight.

Woah! Slut på januari redan?

2009-01-31T12:37:00.003+02:00

Hjälp så tiden har farit iväg! För mej skulle det kunna ha varit nyårsafton förra veckan. Det känns då verkligen inte som om man har varit tillbaka i skolan 3 veckor och som en hel månad på 2009 har gått...

Jag har inte kunnat blogga den här veckan, det har inte varit möjligt på grund av en fysisk orsak: mina "nya" prett-tt-ii neijls. Emma fixade lösnaglar på mej i onsdas, och de satt på ända tills igår då jag blev led "handikappet". Seriöst, jag kunde knappt duscha, och inte alls diska. Lite spännande har det också varit med kontaktlinserna: jag fick ut dem samma kväll, men har inte fått in dem. Likväl har det varit kul att inte ha korta naglar som brakar i tu och "flisar" upp sej hela tiden. Inte har dom blivit längre bara för att man slutat bita på dem. Hmph.

Nåja, vi vet ju hur det känns att vara lite "finare" nu. Veckans andra trend: att ladda ner vacker piano-musik av Yiruma och lyssna på den tills man blir små-salig. "The River Flows in You" är ju den självklara favoriten. Annat som hänt: jag försökte ringa i flera omgångar till mommo & moffa igår, den senare nämnda var ett födelsedagsbarn, men alla ville tydligen uppmärksamma honom, så jag gav halvt-om-hållet upp när jag fick nog av det konstanta upptaget-pipandet. Men till slut kom jag fram och fick framföra mina gratulationer!

Och idag har jag och Emma gått till Prisma, och en sväng via Alko blev det med, efter nå vitt vin att ha tills man får främmande av trötta studeranden som söker inspiration. Egentligen började jag fundera... "Det är ändå 7€ jag satte ut på en vinflaska, tänk på vad man skulle kunna köpa för de pengarna iställe?" Emma ger ett svar som vittnar om i vilka banor tankearbetet rör sej i: "En drink!"

Nåväl, nu ska jag börja göra mej färdig: det vankas svampsås och rabarberpaj hos Fi ikväll!

Räddaren i nöden.

2009-01-27T19:03:00.002+02:00

För det första vill jag säga ett stort TACK till alla ni som kommenterat på sistone, jag blir så glad av att läsa alla roliga kommentarer :D Jag får semi-dåligt samvete över att jag inte är så duktig på att kommentera själv alla gånger, men man kan ju alltid försöka bättra sej.

Gissa vad jag gjort idag? (Det vill säga, efter skolan och läxgörningscirkel och medan jag ännu var ensam i lägenheten utan risk för att skämma ut mej alltför mycket). Jo, spelat gitarr, och och vad det var skoj! Det har helt enkelt inte blivit av på sistone.. Delvis på grund av att jag, just det, tycker att ingen skall behöva stå ut med mitt horribla, självunderhållande, spelande som låter som mistluren på en isbrytare då och då, och är cirka lika taktlös som en dansande mumie, men också delvis för att gitarren utan extra hjälp har låtit som en mistlur bara av sej själv. Men de sorgliga dagarna är nu förbi, ty internet har räddat mej ännu en gång, och alla stämningsproblem äro borta! Allt tack vare Audio Phonics Guitar Tuner! Helt underbart, man spelar på en stränd och har webcam micken nära till hands och så dansar en stapel upp och ner, beroende på hur ut ur tonarten man är. Och så skruvar man fram och tillbaka tills trumhinnorna slutar spänna sej av lidandet, och så var alla hinder ur världen!

Så nu skall jag väl fortsätta med att spela "Alice", "It never rains in Southern California" och "Wonderful tonight" och andra enkla låtar med tre ackors. Antal brakade naglar: 2, and counting! Samt som strängarna har filat ner diverse hål i vänstra handens naglar. Hygi. Dessutom måste jag ta det lugnt med tangentbordet medan mina ömma fingertoppar återhämtar sej...

Min räddare i nöden!

Pik åt pappa...

2009-01-26T17:04:00.001+02:00

Wow, tredje inlägget på en dag, inte dåligt?

Husomhaver, käre far, jag tänkte bara meddela att jag inte är den enda som har "gambäpiigsdrömmar", nu vill jag citera vad Katie har skrivit på sin blogg idag, jag kanske får göra henne sällskap...?

"[I give up]. Completely and utterly. I'm going to die old and alone in Bournemouth with nothing but nine rescue cats to keep me company in my little shed where I knit scarves all day."

Hehe.

Mycket på gång, men ändå inte.

2009-01-26T16:14:00.002+02:00

Ojojoj och kära hjärtanes så länge det har gått nu sedan jag senast bloggade. Men för att vara riktigt ärlig så har det faktiskt inte hänt så mycket intressant på sistone, det vill säga, så vidare ni inte är RIKTIGT överaktivt intresserade av att veta saker om 1400-talets Brittiska litteratur med Chaucer i spetsen. Inte det? Nähä, då skall jag inte återberätta vad jag läst i Canterbry Tales. Nej, men truth to be told, så har den senaste tiden varit överkantad med skolarbete, och så lär det förbliva en tid framöver. Det är inte så att jag jobbar ihjäl mej, eller druknar, utan helt enkelt att när jag är färdig med dagens läsningar och papper så orkar jag inte syssla med någonting desto vidare kreativt, varpå de spänannde äventyren som kan upplevas i Åbo delvis uteblir...

Nåväl, senaste vecka då... Säkerligen var jag till Emmas på en massa muffins och te som vanligt, och skrev halvhjärtat av en del läxor. Delad börda är halv börda, bara det att jag gör ytterst lite i gengäld.
Tisdagen var helt underbar. Emma och Christina skulle merätt gå på franska, utan att egentligen vilja, och mitt i allt när somliga av oss har jackorna på sej för att påbörja hemfärden säger Christina: ”Nä, int vill ja gå på franska. Ja vill gör nå rolit. Vi far hem till mej å dricker vin.” Och det var precis det vi gjorde. Så vi var jag, Emma, Lauri, Christina och Kajsa som delade på en flaska vitt vin en vacker tisdagseftermiddag. Det känns skönt att ha sådana spontana människor i min omgivning, med tanke på att min spontanitet är plus/minus 0%...

På torsdagen fylldes mitt vardagliga liv av stort drama: min datasladd gick sönder, och min dator hade 3 timmars acko att leva på innan den dog, eftersom batteriet slutade laddas. Så dit for mina Skype planer med Sandra, men de återtogs igår. Jag lunchade med Sofi, som sedan följde med mej till ”PC nine-one-one”, personligen tycker jag om att referera till ”PC nine/eleven”, för det var då ett spurgo-ställe. Men jag fick förklarat mitt hjärtebesvär på FINSKA och en ny sladd har jag. Batteriet är 100% laddat, och anslutet. Sedan for Sofi iväg till Uppsala över helgen.

Själv fick jag en semi-dramatisk lördag, istället för att göra som i ”I natt jag drömde” och dra från krog till krog drog jag mej från sjukhus till sjukhus med Linn. Stackaren har varit sjuk sedan förra veckans måndag och haft sjukt i magen och haft feber, så nu tvingade jag med henne till en läkare. Vi var först på en pedagogikföreläsning och sedan så skjutsade Meri (som studerat ett år på Peffan, med sedermera studerar franska och intervjuade mej) oss till TYKS (Turun Yliopiston KeskusSairala), men dit ville de inte ha oss, så vi fick en karta över hur man hittade till hälsovårdscentralen vid Turun KeskusSairala. Så vi stadsorienterade oss dit, och satte oss ner och väntade tålmodigt. Eller, min främsta uppgift var att underhålla Linn. Efter 2 timmar och 45 minuter var det Linns tur, varpå läkaren ordinerade ett blodprov. Inte som i ett blodprov och testa flera olika värden, utan som i ETT prov, som gav utslaget att Linn inte då har någon infektion. Så efter 3 timmar och 45 minuter gick vi därifrån, utan att vara desto klokare, och inte mådde Linn bättre idag heller. Så få se var allt det här slutar...

Och så avslutades kvällen med att Emma kom över, vi åt en del muffins som hon hade bakat i ett passligt krapula-tillstånd, såg på vad som kan vara världens sämsta film, ”Another Cinderella Story” och åt pizza. Yay.

Sedan så kommer en icke-produktiv söndag, och så idag! Som ni ser i nerstående inlägg så fixade jag en klocka och kalender åt mej.

Och nu.. Ja.. Eh.. Ska jag ta det lugnt innan det blir till att producera lite korvsoppa!

Timeless!

2009-01-26T15:51:00.003+02:00

Creativity finally found me for once this weekend, and I managed to get my French clock up on the wall, since it's been hiding in one of my drawers for the last four months. I think it's genious, but I really had the hardest time trying to choose between my favourite photos from this summer, but somehow I managed, and I love the result.
(Mais la texte n'est pas peut-être la mieux à lire si on est étuidant!
Translation: "Life is beautiful. Happiness to every second!)

This is a quite nice calendar which I bought from Amazon.co.uk! (*Kisses her VISA-card*) and got from the post office today, thanks to the wonderful Lauri giving me a ride there. It's a 1000 places to see before you die calender (I got the book for Christmas) and I love the photographs. This last week of January I'll be looking at photos from the French Côte d'Azur!

I also arranged all the photos I keep on a shelf, so now I can actually see all the graduation pictures, thanks to Blue Tac!

It's just another Manic Monday.

2009-01-19T20:53:00.002+02:00

Hah - idag har jag varit med om något som jag inte varit med om på länge! En hel, full, komplett skoldag från 08:00-15:00. Wow. Normalt har jag nu tre dagar 10:15-12:00, och en 9:15-12:00, så det var en helomvändning idag.

Jag går nämligen på en kurs "Läraryrket - något för mej?" (det är en fullständigt retorisk fråga har jag lagt märke till) och idag var jag inprickad på ett skolbesök till Katedralskolan i Åbo. Jag var tillsammans med Netti och Elin på en lektion i Samhällslära 2, Engelska 8, Modersmål 1 och slutligen psykologi 1, men det var en grupparbeteslektion, så att vi var främst barta överflödiga där.

Samhällslära var jätteskoj, jag tyckte om läraren Toffe, och ville så gärna vara med och debattera progressiv och plattskatt, men jag satt snällt på min stol och knep näbb.
Engelska... För att citera Elin "E he nu vi ska skämmas?" Hjälp, stackars ABI'n som hade helt fantastiskt svåra ordlistor. De satsar verkligen att bygga på ordförrådet i repetitionskurserna. Inte hängde vi med på att hitta konstiga synonymer till allt möjligt, men det var ändå ganska så intressant.
Modersmål... Ja, där höll jag på att bli utlagad ur klassrummet för att jag gav mina åsikter på textkomptensen. Kortfattad: vi blev intervjuobjekt för att vi har skrivit den i studenten och jag klagade på poängsättningen, eftersom en elev inte vet hur ett 6-poängs svar skall skrivas, en lärare vet det inte heller, men studentexamensnämnden har inte heller en aning före alla svar har kommit in. Lärainnan försökte tysta ner mej, och lugna eleverna genom att hävda att "när det kom för tre år sen så visste vi inte hur man skulle skriva, men nu vet vi!". Eh.
Psykologi - minding our own business - vi gjorde delar av morgondagens grammarläxor och pratade om Skottlandsresan.

Det var ändå riktigt inspirerande att få se på när andra undervisade, och se klassrummet från ett annat perspektiv. Sedan träffade vi en trevlig lärare i matte, fysik och kemi som gav en massa goda råd vad vi skall satsa på innan vi ställer oss upp i ett klassrum - konfliklösning och män/kvinnors språk. Så, jag gillade verkligen studiebesöket. Om än det var tungt att stiga upp 06:20 och kaffesuget blev stort på eftermiddagssidan.

Notera dock att jag fortfarande inte har något svar på frågan om läraryrket är något för mej. Men det kommer väl med tiden!