Nu får det vara nog!

Alliansen, vänsterspöket och Kina

2009-09-20T05:18:00.000-07:00

Ibland vet jag inte vart jag ska börja.
Jan Björklund har tagit efter sin företrädare Lars Lejonborg i sin
kritik av vänsterpartiet.
"Lars Ohly har aldrig kunnat skilja på demokrati och diktatur" sa den trevlige och sympatiske före detta militären och numera folkpartiledaderen under kampanjstarten på sergels torg i Stockholm. Detta är intressant med tanke på Folkpartiets historiska bakgrund som ett liberalt parti. En av grundstenarna i liberalismen är nämligen att en förnuftig debatt är nödvändig för att en demokrati ska fungera. Vart tog förnuftet vägen och kanske framförallt, vart tog sakfrågorna vägen?
Björklund fortsätter med att konstatera att i Norge och Island är vänsterledarna finansministrar. Mycket riktigt. I Norge vann nyligen den sittande vänsterregeringen sitt andra val efter att, till skillnad mot Sverige lyckats hålla nere arbetslösheten under finanskrisen samtidigt som de utvecklat välfärden och den offentliga sektorn. Och mig veterligen har det inte förekommit några Gulag eller folkmord i vårt nära grannland och inte heller någon kritik mot det demokratiska valet. Vart är diktaturen där?
På Island tvingades borgarna att avgå efter att de kört landet i botten genom att inte reglera bankernas utlåning. När finanskrisen kom hade Islänska banker lånat ut 10 gånger mer än Islands totala BNP utan täckning. Socialdemokraterna och vänsterpartiet tvingades mer eller mindre ta över för att Island över huvudtaget skulle ha en regering. Det kanske Björklund borde nämnt i förbifarten?

Maud Olofsson håller med sin Allianskamrat och säger att Lars Ohly som finansminister borde skrämma oss till döds. Som om inte detta vore nog så passar hon också på att hylla Kina.
"Ska vi klara av konkurrensen från Kina måste det finnas samma driv här".

Vad är det för driv hon menar? Förbud mot ickestatliga fackförbund och förföljelse av fackliga företrädare? Tvångsförflyttningar av befolkningen, dödstraff, tortyr?

I dessa oroliga tider med finanskris och framväxande fascistiska rörelser i Europa känns det i alla fall tryggt att ha en alliansregering som kan skilja på demokrati och diktatur. Länge leve Mauds folkrepublik Kina.

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1713660/lars-ohly-har-aldrig-kunnat-skilja-mellan-demokrati-och-diktatur

Sony Music säljer ut sina artister!

2009-08-14T03:34:00.000-07:00

Igår skrev Magnus Uggla i sin blogg om hur Sony Music sålt ut sina artister till
spotify för en spottstyver eller ska vi kalla det en spotifystyver.
Sony Music har enligt Uggla köpt 6% av aktierna i spotify för 30000 kr när
bolaget är värderat till 2 miljarder. I gengälld har de gått med på skamligt låga ersättningar till artisterna.
Idag skriver aftonbladet bland annat om skivbolaget racing junior som fick 19 kronor för 55100 spelningar av en låt. I runda slängan 0,0003 kr per lyssning.
Sony Music har på sin 30000 kronorsinvestering efter lite mer än ett år tjänat 116 miljoner.

Detta är alltså ett av bolagen som går i fronten för att skydda artisterna mot
storbovar som Pirate Bay och tonåringar som laddar ner deras musik. Detta är ett
av bolagen som i sin extrema osjälviskhet ger sig in i rättsprocesser för att skydda
sina artisters intressen.

Eller är det här helt enkelt ett bevis för vad många av oss redan insett. Att det
är de stora skivbolagen som blåser artisterna och inte tonåringarna som laddar ner musiken och sen betalar stora summor för att se artisterna livé på både arenor och festivaler.

Magnus Uggla har mitt fulla stöd när han plockar bort sin musik från Spotify. Jag hoppas även han har modet att lämna Sony Music och istället bygga ett skivbolag med andra artister som gynnar dem själva och inte giriga aktieägare och direktörer. Det fungerade när Jan Guillou och Liza Marklund startade Piratförlaget. Det skulle fungera minst lika bra inom musikbranschen.

http://ugglanyheter.blogspot.com/
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article5641858.ab

Polis, rasism och våld!

2009-02-10T13:19:00.000-08:00

Ingen har väl missat polisvideon där några skånska poliser slänger sig med rasistiska uttryck? Alla rasar, Janne Josefsson förstår inte och en hel poliskår är tagen på sängen.
Den före detta polisen Hasse Brontén skriver på Expressens sidan 4 om de hot och smädelser som poliser utsätts för. Han menar att det kan vara pressen på polisen som ligger bakom dessa uttalanden snarare än en rasism inom kåren. Men om videon medvetet används av polisen i en rättsal, så måste det väl ändå vara ett tecken på ett normaltillstånd. Eller borde inte polisen ha reagerat innan de använde filmen som bevis?
Samtidigt kan jag tycka att medierna har missat poängen. I samma video hörs en polis säga ”Han ska ha så gott med stryk så han inte kan stå på benen”. Detta har ingen reagerat på.
Givetvis är rasistiska uttalanden allvarliga och det är bra att debatten väcks. Men är det inte minst lika viktigt att prata om polisernas syn på våld. Poliserna har inte bara rätt att använda våld. Deras vittnesmål väger dessutom tyngre i domstolen när våldet ska utredas.
Tankarna förs till de så kallade Göteborgskravallerna. Flera poliser anmäldes men ingen polis dömdes och de flesta förundersökningarna lades ner. Trots att mycket av polisens våld fångades på film.
Under Salemdemonstrationen förra året frihetsberövades flera människor redan på pendeltågsstationen trots att de var på väg till en tillståndsgiven demonstration. Många av dem var inte ens på väg dit och några blev dessutom pepparsprejade.
Bland de drabbade fanns både barn och äldre samt en journalist utsänd av Svenska Dagbladet.
Jag har själv bevittnat när fackliga blockadvakter blivit angripna av polis med pepparsprej trots att blockaden var både varslad och grundlagsskyddad och trots att blockaden var över och deltagarna var på väg därifrån. Aftonbladet var där och skrev kort om det, men det blev ingen stor debatt om polisens våld.
När ska samhället rasa över polisens våldsattityd?
När ska samhället utreda hur våldsattityden påverkar polisernas arbete.

Eller ska vi helt enkelt anse att det är okej att poliserna svingar batong och sprejar pepparsprej på ungdomar och politiskt aktiva? Det kanske är smällar vi får ta för att upprätthålla lag och ordning? Bara de inte säger ”Apajävel”.

Det Nazistiska våldet

2008-12-03T09:45:00.000-08:00

Den 30:e november marcherade nazisterna i Stockholm till minne av Carl XII. Redan den 29:e november misshandlades två personer påväg från ett antirastistisktorgmöte arrangerat av Nätverket Mot Rasism. Båda fick föras till sjukhus för sina skador. Nazisterna tyckte också att det var lämpligt att kasta glasflaskor över julmarknaden på Sergels torg i sin jakt på antirasister.

http://www.arbetaren.se/articles/inrikes2008122

Senare på kvällen brändes också kulturhuset Cyklopen i Högdalen ner. Polisen misstänker att det var politiska motiv bakom branden.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=858533

I måndags kväll utsattes dessutom två Syndikalister för mordbrand. Jag publicerar därför fackförbundet SAC:s pressmeddelande.

"1999 mördade nazister syndikalisten Björn Söderberg. Nu har de försökt igen. Två syndikalister från Stockholm – den ene tidigare styrelseledamot i fackföreningen Stockholms LS – och deras snart treåriga dotter tvingades klättra ut från sin balkongen på tredje våningen när nazister satte eld på deras lägenhet.

Fackföreningsmedlemmarna har innan händelsen varit uthängda på den öppet nazistiska sidan Info-14. Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som årligen arrangerar en stor nazistmarsch i Salem.

Strax innan klockan 21.00 måndagen 1 december hörde våra medlemmar ett plaskande ljud från hallen.

– Jag såg att någon hällde in en klar vätska genom brevinkastet och förstod på lukten att det var bensin, berättar en av dem. Jag skrek så högt att de inte kan ha undgått att höra: ”vi har barn här inne!”. Bara någon sekund senare tände de på.

I hallen hängde familjens vinterkläder, och det tog bara sekunder innan elden spred sig vidare till köket och vardagsrummet. Att ta sig ut genom ytterdörren var omöjligt.

– Vi fick fira ner vår dotter till grannarna på balkongen under, säger vår medlem. Vi bor högst upp på tredje våningen. Hade vi tappat henne hade hon dött.

Paret klättrade därefter ner samma väg. Bakom dem slukade elden ägodelar, minnen och framtidsplaner.

Våra medlemmar och deras dotter klarade sig mirakulöst utan skador, men det förändrar inte det faktum att någon eller några kallblodigt och överlagt försökte ta deras liv.

För sex månader sedan publicerade den öppet nazistiska hemsidan Info-14 namn och bild på våra medlemmar.

Polisen arbetar utifrån teorin att dådet var politiskt motiverat, och utfördes av samma gärningsmän som två dagar tidigare brände ner det frihetligt socialistiska kulturhuset Cyklopen i Högdalen. Ärendet rubriceras som mordbrand.

Vår medlemmar har i sitt fackliga arbete verkat för antirasism och minskade klassklyftor. För detta skulle de enligt nazisterna straffas med döden.

Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som driver organisationen Salemfonden, som den första lördagen i december årligen arrangerar Nordeuropas största nazistmarsch.

– De som arrangerar Salemmarschen är inga ofarliga individer med en lite avvikande åsikt. Det är personer som är ideologiskt övertygade nazister, uppenbarligen kapabla att mörda för sin sak, säger Ola Brunnström från SAC:s Arbetsutskott.

På lördag arrangerar de personer som försökte mörda våra medlemmar en marsch i Stockholmsförorten Salem. SAC uppmanar alla att ansluta sig till Nätverket mot rasisms motdemonstration klockan 12.00.

Låter vi nazisterna stå oemotsagda vet vi aldrig vem de attackerar härnäst.

/ SAC:s Arbetsutskott"

Barn av vår tid

2008-10-02T12:05:00.000-07:00

Är det någon som tycker att det vore en bra idé med
barndomstolar?
Domstolar där vi kan döma alla bråkiga barn som
misshandlar, snattar, stjäl, knarkar och lever
rövare.
Enligt Kristdemokraten Pether Altin är detta
åtminstone en möjlig lösning på problemet med de
ungas kriminalitet.
Nästan 85% av av de nära 23 000 personer som röstat
på Aftonbladet.se håller med om detta.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3439803.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3446736.ab

Är det de eller jag som lever i en
verklighetsfrämmande värld? När blev det okej att
ens föreslå att man ska straffa barn?
Är det någon som ens orkar bemöda sig att ställa
frågan VARFÖR barnen faller in i kriminalitet?
Finns det någon som frågar sig ifall straff
verkligen är rätt sätt att HJÄLPA barnen?
Hur kan man ens vara så enkelspårig att man skiljer
den här frågan från resten av samhällsdebatten?

Problemet är att det alltid är de enkla svaren som
får uppmärksamhet. Istället för att kritisera
samhället i stort så skuldbelägger man de kriminella
barnen.
Istället för att fråga sig hur man får ut barnen ur
kriminaliteten moraliserar man om brott och straff.
Det ska kosta att vara olydig.

barnombudsmannen Lena Nyberg är i alla fall kritisk
till förslaget. Hon menar att ungdomarna riskerar
att identifiera sig med kriminaliteten om de
straffas. Där har hon helt rätt.

Vad är det då som behövs för att vända trenden med
de kriminella, farliga barnen?

Vi kan anställa fler poliser, beväpna dem med
batonger och pepparsprej, låta dem patrulera på
skolorna och misshandla alla som inte passar in i
ramarna.
Vi kan införa oförberedda visitationer av väskor och
skåp, fler bevakningskameror (Eller trygghetskameror
som de numera heter), ta dna-test på alla barn när
de föds och operera in gps-sändare så vi vet vart de
tar vägen på kvällarna.

Eller så kan vi gå den något mer humana och kanske
mer förnuftiga vägen.

Vad sägs om fler ungdomsgårdar där barnen kan
utveckla sin kreativitet, spela musik, syssla med
konst eller bara spela biljard eller fika.
Vad sägs om att skapa ett samhälle där barnen och
ungdomarna får en tro på framtiden? En tro på att de
duger som de är och att de faktiskt kan få ett bra
liv efter skolan.
Vad sägs om att anställa fler lärare i skolan som
kan hjälpa barn som hamnar utanför och som har det
svårt? Hjälpa dem att få en tro på sig själva så att
de slipper söka sin identitet inom kriminaliteten?

Vad passar bättre här än att citera en sång av
Nationalteatern. Den gamla klassikern: Barn av vår tid.

"Vaktbolagen kommer snart
Då blir det en jävla fart
De har betalt för att jaga ungar
Gården är stängd för längesen
Snuten jagar tonårsgäng
Natten är så hård för betongens kungar"

Ibland är det de gamla sångerna som är mest
tänkvärda i det nya samhället.

1984 är på väg!

2008-01-18T05:10:00.000-08:00

Läste precis i Svenska Dagbladet om ett nytt program från microsoft som övervakar de anställdas prestationer framför datorn. Det ska bland annat hålla koll på hjärtslag, blodtryck, ansiktsuttryck, hjärnsignaler m.m.
Detta är inte bara ett hån mot de människor i yrken som drabbas utan ett hot mot både folkhälsa och den anställdes personliga integritet.
Den stress det innebär att ständigt vara övervakad kommer bli ett enormt arbetsmiljöproblem framöver. Faktum är att det redan idag är ett problem.
Några av mina vänner har tidigare jobbat som telefonförsäljare, där man i många företag förväntas kontrollera varandra så man ringer konstant. Samtliga har också pratat om stressen det innebär och ingen har jobbat med det under en längre period.
När jag jobbade nattskift på fabrik kontrollerades vi på bandet av maskinförarna utan vår vetskap. Detta eftersom det inte finns några chefer på natten.
Det underliga var att vi jobbade inte mycket mer än 6 timmar och var knappt 2/3 av de anställda på dag- och eftermiddagsskiftet och ändå producerade vi nästan lika mycket som de andra två skiften gjorde på 8 timmar.
Vi visste inte om att vi övervakades. (Det fick vi reda på långt senare). Vi jobbade på ändå. Vi orkade dessutom jobba hårdare eftersom vi jobbade kortare tid.
Efter ett tag fick ledningen för sig att vi jobbade för dåligt så de bytte ut vår 30 minutersrast och våra två fikaraster (Vi var bortskämda till en början) mot en rast på 12 minuter.
Alltså 12 minuters rast på de 6 timmar och 52 minuter som vi var på plats.
Man skulle kunna tro att detta ökade produktionen eftersom vi jobbade 40 minuter mer per natt, men vi låg fortfarande på ungefär samma nivå. Vi minskade instinktivt takten. (Absolut inte medvetet) Våra kroppar orkade helt enkelt inte hålla uppe det hårda tempot 6 timmar i streck (minus den skamliga rasten på 12 minuter där vi fick välja på att värma maten eller äta den).
När vi sedan fick reda på att vi övervakades av maskinförarna om hur vi höll tiderna så blev vi både arga och besvikna. Vi på natten var de som jobbade hårdast, oftast ställde upp på övertid och även själva nattjobbet i sig sliter mer på kroppen än dagtidsarbete. Ändå skulle de krama ur minsta lilla droppe kraft ur oss.
Denna småsinthet som finns i kapitalismen är också det som kommer bli deras undergång. Allt ska övervakas, allt ska bli effektivt, vinsterna ska öka på bekostnad av att människor förlorar jobben. Tryggheten ska urholkas för att pressa ner löner.
Någon gång kommer detta slå tillbaka och det kommer slå tillbaka hårt.

I samma nätupplaga av Svenska Dagbladet läser jag även att ångest är en klassfråga. Ångest, sömnlöshet och oro är dubbelt så vanligt hos lågutbildade som hos högutbildade enligt folkhälsoinstitutet. Personligen tror jag mig se en koppling mellan det jag tidigare skrivit om i det här inlägget och den här undersökningen. En annan intressant faktor är också att det är dubbelt så vanligt bland kvinnor som hos män.
Kvinnor vars yrkesliv generellt består av låga löner, ofrivillig deltid, höga prestationskrav. De förväntas också ta större ansvar i hemmet.
(Stressen lär ju dessutom inte bli mindre nu när man inte längre har råd att vara sjuk)

Allt detta visar på att om vi ska bygga ett bra samhälle för alla medborgare så måste vi tänka om. Det krävs stora satsningar på kvinnodominerade yrken. Generellt kortare arbetstid med bibehållen lön, större satsningar på friskvård m.m.

Detta kommer inte ske av sig självt. Sossarna kommer inte driva igenom det. Det här kräver att vi, vanliga, dödliga faktiskt står upp och kräver bättring. Pengar finns i överflöd, men just nu försvinner de i stenrika privatpersoners fickor, istället för att satsas där de verkligen behövs. Vi vanliga, dödliga måste genom manifestationer, strejker, blockader och debatt förändra vår egen vardag. Vi kan inte lita på att politikerna gör det åt oss.
Vi måste också bli mer aktiva i våra fackförbund och kräva ett stopp på pampstyret. I värsta fall får vi gå vid sidan av facket och strejka villt. Det har fungerat förr och det har också påverkat hela samhället positivt.

Ingen kan göra allt
Alla kan göra något
Tillsammans är vi starka

Nu kör vi!

Artiklar:
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_783511.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_784021.svd

"Jag tycker så synd om aftonbladet"

2008-01-17T06:51:00.000-08:00

Visserligen sitter jag här och lyssnar på The Nipple Erectors (Shane MacGowans gamla punkband.) men jag kommer ändå att tänka på en gammal visa av Cornelis Vreeswijk, nämligen den gamla klassikern "Synd-om blues". På något sätt tycker jag att den passar väldigt bra i dessa tider.
Alla minns väl inledningen:

"Jag tycker så synd om överklassen
förstår nu medborgare
De får alltid dra de tyngsta lassen
och de har ett helvete"

Visst är det skönt att den svenska överklassen äntligen har fått viss upprättelse (även fast de ständigt har blivit rikare och rikare sedan 80-talet). Framförallt måste det vara skönt för de 4% av sveriges befolkning som tidigare betalade 0.75% i förmögenhetsskatt. (Japp, fler än så var de inte även fast alliansen påstod att slopandet av förmögenhetsskatten gynnade småföretagare.)

Det var dock inte just den delen jag kom att tänka på just nu utan istället början på andra versen:

Jag tycker så synd om Aftonbladet
De lider av mörkblå starr
De skriver precis som vissa vill ha det
Ja jävlar i min gitarr"

Det är precis vad jag tänker på när jag läser aftonbladets bedömning av årets första partiledardebatt. Detta gäller även Expressen. Allt de skriver om är retoriken. "Reinfeldt borde kosta på sig att le" Ärligt talat, vad i helvete spelar det för roll. Visst, för Reinfeldt är det jätteviktigt att veta. Retorik är kanske bland det viktigaste för en politiker, men det är inte kvällstidningarnas uppgift att informera dem om. Det är inte heller deras uppgift att informera medborgarna om att Reinfeldt måste le mer eller att Mona Sahlin är för elak mot stackars Filippa. Kvälls- och morgontidningarnas (Eller egentligen hela medias) uppgift är att lära medborgarna att se igenom retoriken och förstå politiken. Jag skiter högaktningsfullt i vad Göran Hägglund har för slipps på sig. Vart är den politiska rapporteringen?

Såg dessutom ett avsnitt av SVT: s lamaste program. Rakt på med K-G Bergström där han frågade ut Anders Borg. Mycket, mycket lam utfrågning även om den var bättre än när han frågade ut Reinfeldt. Just nu orkar jag inte gå djupare in på just den intervjun utan tänker kommentera en av frågorna han senare i programmet ställde till Charlotte Kalla.

"Du tjänade runt en miljon på segern i Tour de ski, kan det bli så att du som en del andra skidstjärnor måste lämna landet för att slippa betala för mycket skatt?"

Just det, ni läste rätt. MÅSTE lämna landet.Vad är det för övertydligt, vinklad fråga.
Det är ingen som MÅSTE lämna landet för att de betalar för mycket skatt.
Jan Guillou tar till skillnad från många andra svenska författare ut sina pengar ur företaget och därmed skattar han för dem vilket är rakryggat och bra. Han MÅSTE inte lämna landet. Han lever jäkligt gott ändå TROTS att han tjänar en jäkla massa pengar.
Jag förstå inte det resonemanget. "Jag tjänar för mycket pengar, alltså måste jag lämna Sverige" (Refererar åter till första versen i Synd-om blues.)

Okej, alla människor som känner att ni tjänar för mycket för att ha råd att bo här. Man kan aldrig tjäna så mycket att man går minus. Tjänar man mer så får man mer pengar, även om skatten blir högre. Skatten är nämligen aldrig 100%.
En fråga till alla er som känner er tvingade att flytta. Vad fick ni för betyg i matematik?

Vad svarade då Charlotte Kalla?

"Nej, jag bor i Sverige, då ska jag betala skatt i Sverige."

IN YOUR FACE!

Kan för övrigt tillägga att K-G Bergström har var komunalpolitiskt aktiv för moderaterna på 70-talet. Det är också därför hans frågor till politiker tenderar att komma från höger och inte från vänster, när han borde angripa Sossarna från höger och Moderaterna från Vänster. Eller kanske helst av allt, angripa båda parter från båda håll.

Detta är Mathias som rapporterar från ett allt kallare, och märkligare Sverige.
Och som det verkar nu lär det bli fler inlägg framöver.

Borgarna och pressen!

2008-01-15T10:12:00.000-08:00

Jag sitter här vid min dator, dricker lite kaffe och läser aftonbladet varpå jag återigen hittar katastrofala artiklar om regeringens politik. Inte nog med att regeringens politik är katastrofal, ska även den politiska rapporteringen verkligen vara det?

Vilken bild är det som visas i Sveriges media?Jo, regeringen är dålig på PR. De gör en massa men det når inte ut.
Samtidigt skrivs det till viss del att de rika får mest men att faktiskt alla som jobbar får skattesänkningar och då ofta med tilläget att det är bra.
Men vart är då analysen?

Till exempel familjeekonomen Ann-Sofie Magnusson som säger till aftonbladet:
”Både fastighetsskatten och förmögenhetsskatten gynnar de med förmögenhet och dyra fastigheter. Men alla som har arbete får faktiskt lägre skatt och det är väldigt bra. Vad som är mindre bra är ju att sjuka får lägre ersättning. Det är en jättestor skillnad jämfört med tidigare.”

Detta är ingen analys. Det är en väldigt förenklad beskrivning byggd på värderingar av vad som händer. Dels måste man vara medveten om att skattesänkningar och neddragningar av välfärden (T.ex sjukersättning) faktiskt hör ihop. Sänker man skatten så måste man ta pengarna någonstans ifrån eller så får man låna pengar som den tidigare borgliga regeringen gjorde på 90-talet. Men inte ens den insikten räcker för att det ska vara en analys. Man måste också se på hur människors vardag förändras. Skulle vi istället kunna använda de pengarna som bekostade slopandet av förmögenhetsskatten och förändringen av fastighetsskatten till att förbättra skola och vård? Borgarnas lösning på detta är mycket enkelt. Fler privata alternativ och betyg i skolan i lägre åldrar.
Angående betyg i lägre åldrar så är det ingen populär uppfattning bland lärarförbundet och personligen tror jag inte heller på fler betyg och hårdare tag. Jag tror på fler lärare och mer resurser till skolan. (Resurser som finns om vi bara vill använda dem. Mer om detta sen.)Vem som helst borde förstå att det är omöjligt för en lärare att ge alla elever den tid de behöver när klasserna kan vara mellan 25-35 elever. Privata alternativ är också ett dåligt alternativ då det tar resurser från de offentliga skolorna och segregerar de duktiga eleverna från de som har det svårt. Jag pratade med en lärarstudent som berättade att hennes erfarenhet av privata skolor var just detta och hon sade också att en lärare klarar av två eller tre stökiga elever i en klass men blir hela klassen stökig så går det inte.
Det kanske starkaste argumentet mot privata alternativ inom både skola och vård är att det splittrar över- och medelklassen från den lägre arbetarklassen. Om man redan betalar för privat sjukförsäkring, tandförsäkring, skolavgift, skolmatsavgift m.m. så finns det knappast något intresse att betala den skatt som krävs för de offentliga alternativen. Alltså måste helt plötsligt de sämst ställda betala för sin egen vård och skola vilket skapar extrema klassklyftor, inte bara privatekonomiskt utan också i utbildning och vård. Man lastar över det gemensamma och demokratiska ansvaret på enskilda individer och deras egen förmåga att rent praktiskt och ekonomiskt ta de beslut som krävs för att de och deras barn ska få en framtid.
Då har vi alltså kommit till en värderingsfråga. Vilket samhälle vill vi bygga. (Inte vilket samhälle som går att bygga då båda faktiskt är möjliga. I min förra blogg skrev jag som bekant om Norge och den vänsterpolitik som förs där nu.)

En annan sak som är märklig inom svensk politik är att vi alltid måste spara trots att vi är ett av världens rikaste länder. Faktum är att Sveriges BNP ständigt har ökat sedan andra världskriget med undantag för 1981 och krisåren på 90-talet. Källa: Nya ekonomihandboken, skriven av Johan Ehrenborg och Sten Ljungren, utgiven av ETC förlag.
Alltså finns pengarna för att skapa ett bättre samhälle. Vilken väg man vill gå handlar om värderingar och inte huruvida de ekonomiska resurserna finns eller inte vilket man också bör ta med i analysen.

Att man dessutom hävdar att regeringen är för dålig på PR och att det är därför de sjunker i popularitet är direkt skrattretande. Anledningen till att de sjunker i popularitet är att folk har börjat förstå vad deras politik handlar om. Innan valet hörde folk bara pratet om jobben. Nu tvingas de ur A-kassa och fackförbund. De ser hur de rika får mer medan de fattiga får mindre. De ser hur det startas privata, försäkringsfinansierade barnkliniker och hur de statliga företagen reas ut till regeringens polare i näringslivet. Människor är inte missnöjda med regeringen för att de inte förstår politiken utan för att de förstår den.
Detta borde svenska pressen skriva om eller åtminstone nämna i förbifarten ibland.

Om de kan i Norge!

2008-01-07T06:30:00.000-08:00

Årets första inlägg vill jag tillägna Sabina som tjatar (Fast på ett positivt sätt) på mig om att jag ska blogga.
Jag vet att jag har varit lat men jag har också varit väldigt upptagen. Jag vill i alla fall säga att jag är ledsen över att det har dröjt såhär länge och jag har inte glömt mitt nyårslöfte. Här kommer det Sabina. Luta dig tillbaka, bered dig på att knyta näven och läs.

Först vill jag rikta ett klagomål till SVT som inte sände Svensson Svensson på julafton. (Jaja, lite sent för den kritiken i den digitala tidsåldern men jag är kanske liksom Askungens klänning lite omodern.)
Detta har för min familj och för väldigt många andra blivit en lika viktig tradition som Kalle Anka. Vem vore jag om jag inte hade en teori om varför det inte visades?
Det måste helt enkelt vara för att dölja skillnaden i kvalitet mellan de gamla hederliga avsnitten och de nya, mediokra, för att inte säga rent ut sagt usla. Dåligt skådespeleri, dålig regi, värdelöst manus. Ursäkta om jag är hård. Hade det varit en ny serie hade jag bara låtit bli att titta men nu är det trots allt Svensson Svensson vi pratar om. Kanske det bästa som har producerats i svensk tv efter Killinggänget och Galenskaparna. Detta mästerverk som borde förvaltas med större vördnad än att slänga ihop hastuppföljare i brist på annat.
Jag har dessutom hört rykten om en ny säsong. Då vill jag bara säga till manusförfattarna i första hand. Skärpning. Kapaciteten finns där. Förvalta den.

För att övergå till lite viktigare ämnen så läste jag nyligen en artikel i Ordfront om politiken i Norge. Detta land som vi enbart känner som den rika grannen, där alla är glada och äter olja till frukost. Den som vet vilken politik som bedrivs i Norge räcker upp en hand!

Jag kände till det innan jag läste artikeln i Ordfront eftersom jag också läst en artikel i Socialistisk Debatt. I övrigt har jag inte hört någonting om detta.
Det hela tog sin början i staden Trondheim som där Norska LO tillsammans med nästan hela Tjänstemannaförbundet YS bildade ett manifest för att bryta högerpolitiken som förts där i flera år. Manifestet handlade bland annat om att stoppa privatiseringar och att förbättra välfärden genom att demokratisera den. Sedan frågade de partierna till vänster vilka som kunde ställa upp på manifestet och istället för att förespråka ett parti i valrörelsen 2003 så förespråkade de en radikal vänsterpolitik. Vänsteralliansen vann och började sitt arbete med att demokratisera välfärden. 2005 hade Trondheim halverat bostadslösheten. De var också Norges första stad som inte hade brist på dagisplatser.
Detta kopierades av Norska LO på riksnivå som skickade ut en enkät till sina medlemmar och bildade manifestet efter deras önskemål. 2005 vann vänsteralliansen i Norska riksdagsvalet.
Så just i detta nu pågår en radikal vänsterpolitik i Norge.
Deras politik går ut på att stoppa friskolor och privat vård för att istället återställa skola, vård och omsorg i kommunal regim och förbättra kvalitén med hjälp av en rättvis och demokratiserad politik. Eller som Aron Etzler uttrycker det i sin artikel i Ordfront. ”Omöjligt men sant”

Vad händer då i Sverige?

Förutom att vi har en högerregering som för en rent ut sagt vansinnig politik som går ut på att sparka på de svaga. (Nämnde jag att Norge har 100% i sjukersättning och att de enda som har det i Sverige är våra kära Riksdagspolitiker.)
Vi har dessutom ett Socialdemokratiskt arbetarparti som vill kompromissa med denna vansinnesregering. Vi är i Sverige, liksom i stora delar av världen i lurade att man måste gå mot mitten för att vinna politiskt. Men moderaterna vann inte på att gå mot mitten. De vann på klassiska vänsterklyschor i retoriken. De pratade öppet om utanförskap och att skapa fler jobb men deras politik var fortfarande klassisk högerpolitik. För den icke insatte lät det dock snarare som radikal vänsterpolitik med inslag av eget ansvar än som höger- eller mittenpolitik. Folk förstod inte att det handlade om ett systemskifte. Detta bevisas av hur upprörda människor är när de väl ser hur politiken fungerar.
Sossarna däremot försökte leva på att smutskasta högern trots att de hade makten. (För övrigt exakt samma misstag som Alliansen begår nu.) Detta funkar inte. Har man makten måste man ta ansvar, sitter man i opposition kan man kritisera.
Detta är dock inte hela sanningen till varför Sossarna tappar trovärdighet i Sverige.

Hur kan man kritisera privatiseringar när man privatiserar själv? Varför skulle inte cancervården bli bättre om man privatiserar den om nu vårdcentralerna och tandvården blir det?

Det är ungefär som att debattera våld där den ena sidan förespråkar gränslöst våld medan den andra säger att man visst ska få sparka på den som ligger men inte mot huvudet. Visst är det en betydande skillnad men vart finns alternativet till våld?

I Norge vann vänsteralliansen på att visa vart de stod. De vann på att bryta med högerpolitiken och att vara ett riktigt alternativ.
Så varför pratar då inte svenska vänstern om Norge. Varför pekar vi inte på grannen och säger: ”Fan va nice. Så kan vi också göra.”

Är vi rädda att vi inte ska klara det utan oljepengarna?
Kuba blev nyligen utsett till världens mest hållbara samhälle av Världsnaturfonden och de har prisats för sin sjukvård, trots sin brist på oljepengar. Visst de har demokratiska problem, men det kan vi väl knappast klandra Norge för? Så om Kuba kan fixa sjukvård utan oljepengar och om Norge kan fixa vänsterpolitik utan diktatur, då borde väl vi klara det också?
Något att tänka på.

Frihet för vem?

2007-05-22T04:08:00.000-07:00

I dagens debatt så anses vissa människor behöva ta ansvar för historien. Socialister till exempel möts alltid av pekpinnar om mord och arbetsläger i Sovjet eller i bästa fall, fängslade journalister på Kuba. Till och med Vänsterpartiet som är Sveriges mest rumsrena, socialistiska parti måste nästan dagligen tampas med liknande påhopp trots att det inte finns en enda vänsterpartist som förespråkar arrestering av borgliga journalister och än mindre arbets- eller dödsläger. Man hör dock aldrig om någon liberal som ställts till svars för Statskuppen i Chile trots att den politik som drevs under Pinochet klassades som liberal i flera, respekterade, ekonomiska tidsskrifter.

Det mest intressanta är dock att medan vänstern måste förklara och ta ansvar för historien så behöver borgarna inte ens ta ansvar för nutiden. Jag talar givetvis om utförsäljningen av den gemensamma välfärden. Från och med den 1:a Juli slopas den så kallade stopplagen som hindrar Landsting och kommun från att sälja ut sjukhus och vårdcentraler. Den hindrar även de redan privata vårdgivarna från att ge människor vård snabbare för att de har en tjockare plånbok. I Sverige har vi fram till idag haft principen att behovet och inte kontot ska styra vilken vård du får och när du får den. Denna lag som Fredrik Reinfeldt, innan valet, gång på gång, dyrt och heligt lovade att de inte skulle ta bort.

Men nu när vi har långa vårdköer är det väl jättebra att det finns privata alternativ så att köerna minskar? Lägger man fram det så, så är det naturligtvis jättebra. I Sverige har vi dock en kompromiss mellan arbetarklass och medelklass som gör att båda tjänar på gemensam välfärd. Problemet som uppstår vid privatisering är att när överklassen, den övre medelklassen och stora delar av medelklassen har privata sjukförsäkringar så tröttnar de förmodligen på att betala för den allmänna vården som de själva inte tar del av. Istället ordnar de privata lösningar på ett gemensamt samhällsproblem. Detta öppnar upp för nya reformer, nya skattesänkningar och de som blir kvar med en sämre, allmän sjukvård är då arbetslösa, långtidssjukskrivna, ensamstående mödrar, som alliansen redan nu har sänkt ersättningarna för.

Angående min inledning. Varför måste Socialisterna ta ansvar för historien då den borgerliga Alliansen inte behöver ta ansvar för nutiden? Jag syftar då på USA som redan har det system som Alliansen förespråkar.Trots att alliansen har facit i hand så pratar de fortfarande om utopin och inte om verkligheten. De pratar gärna om kostnadseffektivitet men enligt WHO:s World Health Report 2006 är USA:s privata vård är mer än dubbelt så dyr som den svenska samtidigt som kvalitén inte är bättre.

Beräknad livslängd i Sverige = 81 år
Beräknad livslängd i USA = 78 år

Barnadödlighet i Sverige = 4/1000
Barnadödlighet i USA = 8/1000

Om vi lämnar vården för ett ögonblick så skulle jag också vilja nämna den enorma inkompetens som Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell tycks besitta. I en debatt om utförsäljningen av flera välskötta, vinstdrivande företag (Bland annat Vin & Sprit) så ansåg Odell att det var dumt av Staten att låsa pengar i företag när de kunde användas till annat som Skola, vård, omsorg (Läs, Slopad förmögenhets- och fastighetsskatt.) Grattis Mats Odell, du har precis idiotförklarat det kapitalistiska systemet. Om det är dumt av staten att låsa upp pengar i vinstdrivande företag så måste det ju rimligtvis också vara dumt av privatpersoner. Den enda skillnaden på staten och privatpersonerna i det här läget är ju att samtliga privatpersoner får ta del av vinsten när staten äger bolaget medan en enskild person tar pengarna när det ägs privat. Det Odell kallar för dumt är investeringar som bidrar till vår välfärd och en majoritet av svenska folket är emot en utförsäljning. Har de då mandat att sälja? Frågorna är många, vissa lätta, vissa svåra att besvara. Som avslutning vill jag referera till den Amerikanske dokumentärfilmaren Michael Moore som på Cannesgalan uttryckte sin oro över hur alliansen i Sverige planerar att sälja ut svensk vård.
”Jag blir oerhört ledsen när jag hör att man säljer ut sjukvården. Allt som är bra med allmän sjukvård hade sitt upphov i Skandinavien. Men jag tror inte svenska folket kommer tolerera detta. Ni kommer att rösta bort dem.”
Och jag kan lova dig Michael. Vi ska rösta bort dem och hålla dem borta!

Vad är demokrati?

2007-04-27T04:18:00.000-07:00

Jag sitter här med en debattartikel ur expressen framför mig där småföretagaren Sofia Appelgren återigen beklagar sig över hur illa hon blev behandlad av facket. (Ni vet, hon med salladsbaren "wild´n´ fresh" Hennes infallsvinkel är dock lite annorludna den här gången. Hon vänder sig mot att när Dominika Peczynski och Fredrick Federley ska starta en salladsbar då rider på hennes tragedi och hon hoppas att facket kommer sätta även dem i blockad för att visa att det svenska systemet är rättvist och inte låter vissa människor handplockas bort. Där är vi helt överens. Hon välkomnar dem även in i världen som småföretagare och önskar dem lycka till. Där är vi också överens. Det är givetvis bra att folk startar småföretag och på det sättet får människor i sysselsättning.

Sedan kommer vi till meningsskiljaktigheterna.Jag vill passa på att reda ut vissa begrepp som idag tycks oklara.

Sofia skriver:

"Jag offrade min verksamhet för att fackets handlande var så odemokratiskt och fel och så länge facket helt ohämmat får lov att gå till väga hur som helst mot oss småföretagare för att få till stånd kollektivavtal så följs inte våra mänskliga rättigheter."

Nummer 1.
I de mänskliga rättigheterna nämns ingenting om någon rättighet att stå utanför ett kollektivavlat. Däremot klassas det som en mänsklig rättighet att vara fackligt ansluten. Facket är till för att stärka arbetarnas position och kollektivavtalet är en viktig del i dagens fackliga arbete. Det är dessutom så att kollektivavtalet hämmar fackförbunden eftersom det slår ut deras strejkrätt under avtalsperioden. Med andra ord tjänar både arbetare och företag på detta.

Nummer 2.
Att fackets agerande skulle vara odemokratiskt är för mig helt främmande. Hur kan det vara odemokratiskt att majoriteten säger ifrån när de anser att en minoritet agerar fel? Och hur kan det anses demokratiskt när en minoritet ska bestämma över en majoritet. Det är med fackets metoder vi har fått vår moderna demokrati. Sverige har en historia full med vilda massdemonstrationer, storstrejker och till och med militärer som gjort myteri när de vägrat sättas in mot arbetare. Detta är ett arbete som gett oss den välfärd vi har idag och det är ett arbete vi ska vara stolta över.

Nummer 3.
Jag anser inte att Sofia Appelgren har rätt i att kalla händelsen för sin tragedi och öppet självömka i media. Det hon gjorde var ett rent politiskt ställningstagande mot fackfurbunden (Vilket är hennes fulla demokratiska rätt och mänskliga rättighet). Men hon drevs inte på något sätt till att lägga ner Salladsbaren. Det enda hon hade behövt göra var att skriva på kollektivavtalet. Hon har själv påstått att hon hade bättre vilkor än facket på alla punkter utom en och därför låg det inga ekonomiska motiv bakom hennes vägran utan helt principiella.
Det hon ska göra är att stå rak i ryggen, stolt för sitt agerande i sin politiska kamp. Inte stå och självömka och (med sveskt näringsliv i ryggen) påstå att hon drevs i konkurs av ett odemokratiskt fackförbund. Det är både felaktigt och lågt.

Så, nog om detta. Nu kommer vi till nästa demokratiska punkt.

Mona Sahlin och TV 4 har fått stor kritik för att de tog debatten med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.
Detta är något jag inte kan förstå. Vår demokrati bygger på öppen debatt och vår yttrandefrihet sträcker sig så långt så att vi, så länge som vi inte öppet hotar eller kränker folkgrupper får säga vad vi vill.
Det har dessutom visat sig i andra Europeiska länder att när man försökt tiga ihjäl liknande grupper så har de
de bara vuxit sig starkare. Vi kan heller inte förneka att SD växer sig starkare för var dag som går och att de just nu, i stort sett får tala oemotsagda. Det är alltså nödvändigt att ta debatten.
Det viktiga är att man är väl förberedd och påläst och att man ständigt påpekar den humana och solidariska delen.
Sedan tycker jag att Sahlin skötte sig bra generellt och att Jimmie Åkesson skötte sig dåligt, både politiskt och strategiskt. Han var fumlig, dryg och avbröt vilket gjorde att han framstod som väldigt osympatisk.
Jag är däremot besviken på att Sahlin missade ett öppet mål.
Åkesson hävdade att det är ekonomiskt oförsvarbart att ta hit invandrare när man kan hjälpa fler genom att satsa pengarna i närområdet och hjälpa människor på plats. Där är det viktigt att hävda att man måste hjälpa människor i akuta situationer. Människor som dödshotas för sin sexuella läggning, sitt fackmedlemskap, eller sin politiska- eller religösa tro.
Det målet Sahlin missade var när Åkesson hävdade att pengarna som sparades in på stoppad invandring skulle satsas på skola, vård och omsorg. Plötsligt var hjälpen i närområdet borta ur diskussionen. Helt plötsligt var det inte längre aktuellt att hjälpa de mest utsatta människorna överhuvudtaget. Där kunde och borde Sahlin ha satt åt Åkesson väldigt hårt eftersom det blottar hans syn på människor i behov av hjälp och kanske framförallt hans syn på människor med annan etnisk tillhörighet. Istället för att angripa detta började Sahlin prata om EU. Enligt mig en jättemiss.
Annars skötte hon sig som sagt bra. Hon var lugn, sansad och sympatisk och hon har insett att enda sättet att stoppa de extrema högerrörelserna är att öppet ta debatten och säga emot dem.
På många sätt ät jag skeptisk till Sahlin som ny Socialdemokratisk ledare men där agerade hon helt riktigt.
Fortsätt så Mona. Håll fanan högt!

Dödsstraff =Rehabilitering!

2007-04-21T06:01:00.000-07:00

Det finns vissa saker jag aldrig slutar störa mig på.
Det ena är föräldrar. Nej, nej. Inte mina föräldrar. Småbarnsföräldrar som alltid vet bäst.
Ni vet, de där som är urusla på att uppfostra sina barn, som sitter och beklagar sig och som så fort någon yngre (Eller barnlös) ger ett råd svarar: "Vänta tills du själv får barn."
Saken är den att när jag själv får barn kommer jag själv vara lika korkad. Det finns inget tillfälle som man är sämre på att hantera en kris än när man är inne i den.
Nej, jag säger inte att föräldraskap är en kris men det innehåller många kriser. Ibland flera per dag. Och då gör man klokt i att lyssna på de som står utanför och kan se på det hela med pigga, utvilade ögon. Ibland behöver man lite hjälp för att uppnå den gamla klyschan att tänka utanför lådan.

Det andra är människor som anser att fångvård ska vara hämnd och straff och som påstår att det är för slappt i svenska fängelser. "Fångarna får ju bättre mat än skolbarnen."
Varje gång det här diskuteras blir jag lika provocerad. Jag vet att jag ibland kan överreagera men det handlar faktiskt om riktiga människors liv.
Den viktigaste frågan man ska ställa sig när det gäller fångvård är: "Vad vill jag uppnå?"

1. Jag vill hämnas.
2. Jag vill minska brottsligheten.

Svarar du nummer 1 så varsågod. Höj straffen, ta bort tv och andra privilegier, ge fångarna dålig mat och knäck dem totalt.

Svarar du däremot nummer 2 (Vilket borde vara det självklara) så är hämndaspekten destruktiv och rent ut sagt vansinnig. Du kan aldrig få någon att bli en god samhällsmedborgare genom att göra honom till fiende. Det som gäller är utbildning, terapi (om det behövs), återanpassning. Kort och gott. Så lite kontakt som möjligt med andra fångar och så mycket som möjligt med samhället. Angående kvalitén på fångars- respektive skolbarns mat kan jag hålla med om att det är fel men det är skolbarnens mat som ska förbättras. Inte tvärtom.

Sen kommer nästa argument.
"Så säger du nu men vänta tills du själv blir utsatt för ett brott."
Visst, säg att jag har blivit rånad, misshandla, eller en vän till mig blivit mördad. Ta framförallt det sista. Detta är vansinnigt påfrestande psykiskt. Det går inte att föreställa sig utan att själv bli utsatt för det. Min grundläggande trygghet har ryckts ifrån mig och jag skulle förmodligen vara ett vrak! Jag skulle definitivt vilja slita mördaren i stycken och där har vi min poäng.
Ska vi verkligen låta känslomässigt förstörda människor besluta vad som är rätt eller fel?

Jag håller med om att vissa brott ska ha hårda straff men grundinställningen måste alltid vara att undvika brott i framtiden. När ett brott väl begåtts har vi redan misslyckats.
Istället för att slänga pengar på fler poliser, hårdare fängelser och högre straff så bör vi lägga pengarna på ungdomsgårdar, replokaler, kulturprojekt och förebyggande åtgärder.
Detta bör kombineras med ett tryggt samhälle med bra ersättningsnivåer i A-kassan, bra skola, vård och omsorg och en trygg arbetsmarknad.

USA har hårda straff.Tillsammans med Kina och Iran ligger de bakom flest dödsstraff och de har en stor del av befolkningen i fängelse. Ändå har de hög brottslighet. Det tydligaste exemplet på hämndtänkande.

Så snälla. Tänk efter en gång till innan ni diskuterar med mig. Både hämndförespråkare och föräldrar.

En hyllning till en hjälte! Till den enskilde medborgaren!

2007-03-15T15:59:00.000-07:00

Idag såg jag Claes Erikssons "Den enskilde medborgaren" och kände mig tvungen att skriva ett par rader om en humorgrupp som förmodligen betytt mer för mig än någon annan kulturgrupp i modern historia.
Den första låttexten jag skrev var en omgjord version av Claes Erikssons "Under en filt i madrid" och den skrevs ihop med några vänner på skolgården i småskolan. Vid flera tillfällen samlades familj och släkt för att titta och lyssna när jag och min bror tolkade Roy och Rogers "Livet e gött" och jag minns hur vi sjöng på "Grisen i säcken" påväg till bion med vår moster.
Jag minns hur i stort sett hela släkten satt och tittade på macken till stor förtjusning och hur mycket vi älskade shower som Cyklar och träsmak. Detta kantades av Stefan och Krister, serier som "En fyra för tre & Rena, Rama, Rolf". Senare kom även Killinggänget men Galenskaparna och Aftershave slår ändå de övriga med hästlängder.
När jag var liten förstod jag inte att Grisen i säcken (Och många andra) var politisk vilket ledde till att jag fick upptäcka den på nytt när jag var äldre och politiskt mogen. Detta mästerverk är förmodligen något av det bästa som satts upp på en svensk scen och jag har inte än i denna dag sett en så fulländad, musikalisk och lyrisk show.

Den enskilde når tyvärr inte de höjder som Grisen i säcken men det ligger där och gror och det var ändå längesen jag satt och skrattade högt till en film på samma sätt som ikväll. Jag kan varmt rekomendera er att se den och att köpa den till stöd för dessa hjältar och kanske framförallt denna hjälte Claes Eriksson som nu behandlas på ett sätt som fullständigt går emot den värdighet han förtjänar.

Jag förutsätter att ingen har missat konflikten mellan Claes och TV4 angående reklamavbrotten i hans film "Hajen som visste för mycket" (Vilket för övrigt är en av de bästa svenska filmerna jag sett). Det som hände var att TV4 förnyade reklamavtalen utan Claes tillstånd och Claes stämde dem och vann. Detta har nu lett till att filmskapare måste skriva på ett avtal om att man får sända reklam i deras filmer och att Claes Eriksson har mycket svårt för att hitta finansiärer till nya filmer. En av finansiärerna till "Den enskilde medborgaren" hoppade dessutom av i sista sekund.
Denna man som med sina vänner i Galenskaparna och Aftershave har skänkt svenska folket så mycket glädje och underhållning över generationsgränserna som de flesta knappt kan drömma om förhindras nu att fortsätta sprida glädje på grund av att han agerade när ett rent avtalsbrott begicks. En man som alltid satt den lilla människan i fokus och som med mycket värme och glädje berättat underbara historier i årtionden som även om de inte förändrat världen ändå hjälpt till att göra den lite roligare och lite bättre.
Alla minns vi den vita opeln i "Macken", Den mesige pingstpastorn i "Leif" och "Stinsen brinner" och hjärnan som flyr ur Claes Erikssons huvud i "Cyklar".
Vem har inte skrattat med i farbror Frej eller försökt lära sig stycket "Bara B:en" utantill?

Så jag vill nu (Inte höja mitt glas) utan höja min näve till stöd för Claes kamp att få göra en sista film. Och när jag står där med näven i vädret ska jag tänka tillbaka på alla de timmar av hejdlöst skratt han har skänkt mig, alla de sånger jag har sjungit med i och alla de mänskliga värderingar han förmedlat som ligger och gror som en liten men stark låga precis intill mitt hjärta!

Och Claes (Även om det är föga troligt att du läser detta) så ska du veta att det just nu står en liten pojke (Kanske inte äldre än 10 år) på golvet i vardagsrummet med familjen samlad. Det är snart läggdags men innan sängen tar honom i sitt sköte ska han återigen gå in i rollen som mackägaren Roy och den här gången ska han sjunga lite högre och lite starkare. Den här gången ska han (Även om han inte vet om det själv) sjunga för att bevisa att det finns något som är viktigare än reklamintäkter. Att det fortfarande finns något som är riktigt och rätt och därmed värt att kämpa för. Den här gången ska han sjunga för den hjälte som stolt och rak i ryggen kom ut ur rättsalen med budskapet "Vi vann". För Claes, det var inte bara du som vann den dagen. Den dagen vann vi alla!

Storebror ser dig!

2007-03-09T18:13:00.000-08:00

Jag vet att det är uttjatat att kritisera storebrorssamhället (Men det är väldigt aktuellt) och att 1984 bara är en bok (Men det är en jäkligt bra bok.)
Jag är ändå bekymrad över de förslag som regeringen nu lägger om utökad bevakning av privatpersoner.
Visst finns det vissa fördelar med övervakning. Ibland kan det fungera brottsförebyggande
och ibland kan det hjälpa till att utreda brott. Jag anser definitivt att vissa saker ska bevakas.
Problemet är att för stor bevakning ställer alltför höga krav på de som har hand om materialet
och om vi tittar historiskt så har makthavarna inte klarat av det tidigare.
Kalla mig cynisk men jag betvivlar att våra makthavare skulle vara så mycket bättre.

De största problemen som kan uppstå är i samband med hetsjakten på terrorister.
Det var inte alls längesedan (70-talet) som en stor grupp människor kända som (Guildford four & Birmingham six) dömdes till mycket hårda fängelsestraff (många av dem livstid) för IRA-bombningar i England. En ny undantagslag för terrorister stiftades där polisen hade rätt att häkta misstänkta i sju dygn utan uttalad misstanke eller åtal. Under dessa sju dygn torterades de fysiskt och psykiskt tills de erkände.
Deras enda brott var att de varit på fel plats vid fel tillfälle och att de råkade vara Irländare.
Båda grupperna dömdes till fängelse 1975 och de blev frikända först 1990 samt 1991.
Detta var två av de största rättskandalerna i brittisk historia och som vanligt sattes ingen till svars för det.
För inte alls längesen ville Tony Blair återinföra undantagslagarna.

Tänk dig nu att du är muslim och du skänker pengar till en välgörenhetsorganisation eller skickar pengar till en släkting i hemlandet som i sin tur stödjer terrorverksamhet. Du kanske skickar ett mail till en bekant (som utan din vetskap) råkar vara inblandad i ett terrornätverk eller kanske bara har svaga kopplingar till det. Dessa små detaljer kan slå ditt liv i spillror.
Kritiken handlar inte om att vi ska kunna porrsurfa utan att bli upptäckta eller att staten vill kolla om du vänsterprasslar med någon på nätet.
Kritiken handlar om att när folk i maktpositioner ställs inför svåra situationer och får tillgång till tvivelaktig information så använder de hellre den än de står handfallna, ibland med fruktansvärda resultat.
Den handlar också om att man kan hitta svaga misstankar hos i stort sett alla om man bara letar och vill tillräckligt.
Och jag kan garantera att de som man skulle behöva bevaka inte kommer att fastna i nätet.
Att kryptera sin e-post så att den blir nästintill omöjlig att knäcka kan vem som helst göra med en persondator och jag kan lova att proffessionella terrorister och organiserad brottslighet inte skickar känslig information okrypterad.
I en demokrati är det folkets plikt att kontrollera makthavarna inte tvärtom.
De allra flesta kommer dock inte påverkas av den nya lagen och situationerna jag målat upp kommer (om de överhuvudtaget inträffar) bara gälla några få.
Då var det Irländare i england.
Idag är det muslimer i västvärlden.
Lite spill får man räkna med...
...I alla fall så länge man själv inte råkar tillhöra spillet.

The Irish way!

2007-02-12T02:25:00.000-08:00

Jag har börjat komma igång med översättandet av Irländska visor nu och min
ödmjukhet förbjuder mig att säga hur jäkla grym jag är.
Att översätta Irländska visor är bland det roligaste jag vet. På ett sätt är det
lättare än att skriva egna texter men på ett annat sätt är det en större utmaning.
Man får hela historien klar men det gäller ändå att lägga rimmen rätt fast på svenska.
Dessutom slänger sig Irländare gärna med slanguttryck som inte står i mitt svensk/engelska lexikon. Tacka gud för Wikipedia.

En liten detalj jag glömt att kommentera i samhällsdebatten och det är den stackars, arma flickan som var tvungen att sälja sin restaurang för att det ondskefulla facket satte press på henne.
Frågan man då ställer sig är, hur kan media gå på en sådan vansinnigt idiotisk vinkling som stinker Svenskt Näringsliv. Hon behövde inte sälja. Det enda hon behövde göra var att teckna kollektivavtal. Någonstans brister det i retoriken när hon säger att hon har bättre avtal än fackets kollektivavtal men inte råd att ansluta sig till det. Det är rena principer som styr hennes agerande. Hon påstår dessutom att facket har använt henne som slagträ.
Vansinnigt felaktigt. Facket har enbart förlorat på den här debatten. Det är Svenskt Näringsliv som använt henne som slagträ för att urholka facket.
Hela debatten har vinklats som att den stora, stygga institutionen förtrycker den stackars, lilla ensamma människan. Man har glömt Svenskt Näringslivs inblandning i det hela.
Fackförbunden företräder arbetarna och Svensk Näringsliv företräder företagen.
Svårare än så är det inte.

Fackförbunden talar om kollektivavtal för att skydda våra löner och rättigheter.
Svenskt näringsliv pratar om global löneharmonisering, vilket för övrigt är ett av mina favorituttryck. Det låter väldigt fint och framtidsvänligt när det egentligen innebär lönedumpning.
Det är just därför kollektivavtalen är viktiga. De är enda sättet att förhindra lönedumpning.

Det lustiga är att när man jämför löner ska direktörernas löner jämföras med USA och arbetarnas löner med Kina.
Det är ett sådant vansinnigt hyckleri att inte ens Irländarna kan skriva tillräckligt färgstarka protestvisor om det.

Varför inte sätta horn i pannan?

2007-02-06T13:19:00.000-08:00

Jag blir bara mer och mer provocerad.
Jag vet inte varför, allt det här var ju väntat.
Inte nog med att jag fick en A-kasse/fackavgift på 750 kronor i månaden (Ska skicka in csn-pappren så jag får lindring). Nu ska borgarna sälja ut allt i stockholm utom myndigheter.
Det nya arbetarpartiet går just nu bärsärkarmarch i Riksdagen och det enda man kan hoppas på är att skadorna blir så begränsade som möjligt.
Jag förstår inte hur man kan vilja efterlikna ett ekonomiskt system (USA) som enligt internationella undersökningar är det minst kostnadseffektiva gällande bland annat sjukvård.
Amerikanerna bränner mängder med pengar på sjukvård, ändå får de inte bättre vård.
Medan den svenska modellen sågas i sverige hyllas denm utomlands.

Trängselavgifterna. Dessa skulle användas till kollektivtrafik. En underbar tanke som skulle förbättra förbindelser, kanske sänka priser och göra det mer fördelaktigt att åka kollektivt. Dessa pengar ska istället användas till motorvägar samtidigt som priserna på kollektivtrafiken höjs eftersom de inte har råd med annat (Samtidigt sänks skatterna till höger och vänster vilket de uppenbarligen har råd med. Men det är inte låginkomsttagarnas skatter som sänks utan det som prioriteras är förmögenhetsskatten. De andra får nöja sig med smulorna som blir över.)
Dessutom anser Reinfeldt att det är andra länder som ska satsa mest på miljön eftersom Sverige redan ligger så långt fram och därför har högre kostnader för förbättring. Jättebra att han vill ta sitt ansvar.

Tandvårdsreformen som var så hyllad kommer inte i år vilket ändå är positivt eftersom det snarare kommer göra det dyrare för den vanliga patienten för att finansiera subventionering för de med högst kostnad. Detta kommer göra att folk väntar längre med att gå till tandläkaren ch då får högre kostnader när tänderna ruttnar bort. Kanon.

Ibland undrar man varför de inte bara sätter horn i pannan.