tag:blogger.com,1999:blog-15861790.post-1144629161023971132006-04-10T02:28:00.000+02:002006-04-10T02:32:41.043+02:00<div style="text-align: center;"><span style="font-family: arial; font-weight: bold;"><span style="font-size:130%;">PIN AND MOUNT ME LIKE A BUTTERFLY</span></span><span style="font-weight: bold;"><span style="font-family: arial;"><span style="font-size:130%;"><br /></span></span></span><br /></div><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://photos1.blogger.com/blogger/120/1484/1600/Stroszek3.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://photos1.blogger.com/blogger/120/1484/400/Stroszek3.jpg" alt="" border="0" /></a><br /><span style="font-size:85%;"><span style="font-family:arial;">Jag trodde jag ville sitta upp hela natten igen och skriva blogginlägg. Jag har ju mycket som helst i huvudet jag vill få ut, och det nu. Men det ville jag visst inte, istället sitter jag framför datorn och föder min längtan efter ömhet med obscena mängder "Reel around the fountain" och "Will never marry" i hörlurarna. </span> <span style="font-family:arial;">Och jag hittar egentligen inga ord. Kanske behövs det inte heller. Och mjö, mjö, Malmö, Morrissey och Magnus var fint. Men det kanske jag berättar om någon annan gång.<br /><br /><span style="font-style: italic;">oh people see no worth in you<br />oh, I do<br />I do<br /><br /></span><br />När partiet med pianot kommer in bara dör jag. Igen.<br /></span></span>Per Khttp://www.blogger.com/profile/12118333753445746608noreply@blogger.com