too good to be bad

See If I Care

2006-05-24T10:00:00.000-07:00

Under 60-talet (kanske även senare, men det har jag ingen koll på) var det inte helt ovanligt att franska artister spelade in franska versioner av engelskspråkiga låtar, tvärtom, och Sylvie Vartan var kanske den flitigaste artisten att göra det. I likhet med Sylvie Vartan grundade Ria Bartok näst intill hela sin karriär på franska covers av brittiska och amerikanska hits, och hennes skivbolag lanserade henne även som ett alternativ till Sylvie Vartan. När Ria Bartok skulle lanseras i Storbritannien spelade hon däremot in en av sina franska originallåtar i en ny, engelsk version.
Marie-Louse Pleiss föddes i Tyskland 1943, men flyttade redan 1950 med sin familj till Frankrike. 1963 släpptes hennes första ep, men under namnet Ria Bartok. "Parce que j'ai revu francois", en cover på Dickey Lees "I Saw Linda Yesterday", från den ep:n blev en mindre hit i Frankrike, och så småningom fick hon även ett par hits i Kanada. Framgången i utlandet ledde till att Rias skivbolag Columbia bestämde sig för att göra ett försök att lansera henne även England 1964. Ria Bartok hade redan gett ut "See If I Care" en gång samma år, men då på franska och med namnet "Diddele Boeing". Singeln ledde till medverkan i det brittiska tv-programmet Thank Your Lucky Stars, men trots det sålde skivan inte så bra som den borde, och det blev hennes enda engelska skiva.Columbia fortsatte att släppa skivor med Ria Bartok i Frankrike, bland annat en LP 1965, men hennes karriär fick ett olyckligt slut då hon omkom en en brand hon själv orsakat, endast 23 år gammal.
Ria Bartok - See If I Care

Here Comes The Boy

2005-12-19T07:24:00.000-08:00

När The Rag Dolls släppte "Society Girl" 1964 var det inte den första låten Bob Crewe producerat som svar på en av The Four Seasons hits. Franki Valli & the Four Seasons var den mest framgångsrika gruppen Bob Crewe producerade, så det är kanske inte så konstigt att han försökte tjäna ännu mer pengar på deras hits. Redan 1962 släppte Tracey Dey sin första skiva "Jerry (I'm Your Sherry)" som svar på The Four Seasons listetta "Sherry", men Tracey Dey fick tyvärr aldrig några egna hits. En omgjord version av "Gonna Get Along Without You Now" blev hennes högsta placering som #51 på Billboard. "Here Comes The Boy" från 1963 skrevs av Eddie Rambeau, som var ännu en artist Bob Crewe producerade, tillsammans med Bud Rehak, men den blev endast #93. Tracey Dey släppte en sista skiva 1966 innan hon började släppa duetter med Gary Knight under namnet Dey & Knight.
Tracey Dey - Here Comes The Boy

Big Town Boy

2005-11-11T03:30:00.000-08:00

Bob Crewe är kanske mest känd som The Four Seasons manager, men han producerade även Shirley Matthews, vars första singel "Big Town Boy" blev en stor hit i Kanada.
Shirley Matthews föddes i Harrow, Ontario och började med att sjunga i kyrkan. Hon sjöng på high school-danser och fick snart en spelning på Bluenote, där hon upptäcktes av en bekant till Bob Crewe. Shirley åkte till New York där hon spelade in "Big Town Boy", som släpptes på Atlantic 1963. En vecka senare släpptes den i Kanada på Tamarac och hamnade så småningom på topp 10, och efter andra singeln, "Private Property", sa hon upp sig från sitt jobb på Bell Telephone. Hon släppte flera skivor, men förutom "Big Town Boy" var det endast "Private Property" som gjorde något väsen av sig.
Shirley Matthews & The Big Town Girls - Big Town Boy

My One And Only Jimmy Boy

2005-11-09T04:43:00.000-08:00

När The Girlfriends släppte Wall of Sound-pastischen "My One And Only Jimmy Boy" var samtliga medlemmar vad man skulle kunna kalla "Phil Spector-veteraner". Både Nanette Williams och Gloria Jones var med i The Blossoms, där även Darlene Love ingick, och det är de som hörs på "He's A Rebel" med The Crystals eftersom Phil Spector var sur på The Crystals just den dagen den skulle spelas in. The Blossoms spelade in flera låtar som The Crystals och Bob B. Soxx & the Blue Jeans och de körar dessutom på alla Phil Spectors tidiga låtar. Carolyn Willis ingick i turnéuppsättningen av Bob B. Soxx och syns brevid Bobby Sheen på omslaget till "A Christmas Gift for You from Phil Spector".
"My One And Only Jimmy Boy" producerades dock av David Gates, kanske mest känd för The Murmaids "Popsicles And Icicles". "Jimmy Boy" släpptes sent 1963 på Colpix och hamnade på topp 50 på den nationella singellistan och topp 25 i New York. Det var planerat att The Girlfriends skulle släppa fler skivor på Colpix och de hade till och med spelat in två nya låtar i början av 1964, men de släpptes aldrig eftersom John F. Kennedy mördades. Många lovande skivor släpptes aldrig efter det, och de som släpptes sålde dåligt eftersom de inte spelades på radion då endast lugna låtar fick spelas.
The Girlfriends släppte inga fler skivor och upplöstes snart. Gloria Jones blev gravid och lämnade The Blossoms som heltidsmedlem, och Carolyn Willis fortsatte som studiosångerska. Hon startade Honey Cone med Edna Wright, Darlene Loves syster, vilka blev 1971 etta på Billboard med "Want Ads", en låt Holland-Dozier-Holland skrivit efter att de lämnat Motown.
The Girlfriends - My One And Only Jimmy Boy

A Toy Is Only Made For Play

2005-11-08T09:21:00.000-08:00

En anledning till att Brill Building-popen blev så stor var att låtskrivarna själva var unga, precis som målgruppen för deras musik. Innan hade vuxna skrivit för tonåringar och yngre, vilket hade resulterat i låtar som "How Much Is That Dog In The Window". De flesta låtskrivarna var dock i tjugoårsåldern; Toni Wine däremot var endast 14 år när hon började skriva med några av den tidens största låtskrivare.
Toni Wine upptäcktes av Teacho Wiltshire när hon sjöng i hissen i MGM Building då hon skulle hälsa på sin mamma. Toni släppte flera skivor som soloartist, men slog aldrig igenom förrän hon blev medlem i det fiktiva bandet The Archies, där hon bland annat hörs i "Sugar Sugar". Vissa påstår även att hon var med i Tony Orlandos grupp Dawn och sjöng i "Knock Three Times".
Toni lyckades dock bättre som låtskrivare än som artist. Redan när hon var 8 år hade hon börjat skriva låtar, och när hon blev presenterad för låtskrivaren och producenten Jack Keller ringde han och väckte sin förläggare Don Kirshner elva på kvällen för att tala om att han skrev kontrakt med Toni. Den första låten hon skrev som gavs ut var "Only To Other People" med The Cookies, som hon skrev med Gerry Goffin och Artie Kornfield. Kort därefter fick The Shirelles en hit med "Tonight You're Gonna Fall In Love With Me" som hon skrivit med Artie Kornfield.Tonis största hit skrev hon dock med Carole Bayer Sager 1965. När Toni var 19 år blev "A Groovy Kind Of Love" etta med The Mindbenders, och 1988 sålde Phil Collins guld med samma låt.
"A Toy Is Only Made For Play" släpptes aldrig på vinyl, utan var en demo Toni spelade in 1964 och finns endast som acetat. Den skrevs av Russ Titelman och Howard Puris, som skrev flera låtar under namnet Tony Powers. Förmodligen var den en demo åt Dusty Springfield, som samma år haft en hit med "I Only Wanna Be With You", vilket skulle kunna förklara likheterna mellan de båda låtarna.
Toni Wine - A Toy Is Only Made For Play

I'm Sorry I Went

2005-11-07T10:49:00.000-08:00

På den tiden då allt på Billboard-listan var skrivet och producerat av folk i Brill Building var det väldigt vanligt med svarsskivor. Carole King spelade in ”Oh Neil” som svar på Neil Sedakas låt om henne, ”Oh Carole” medan Bertell Daché gav ut ”Not Just Tomorrow But Always” som svar på The Shirelles ”Will You Still Love Me Tomorrow”. Men egentligen var det bara texten som var annorlunda och resten var i stort sett samma som i hiten och trots att syftet måste ha varit att tjäna ännu mer pengar på en gammal låt så sålde den långt i från lika bra. The Cannon Sisters låt ”I’m Sorry I Went” var ett svar på Claudine Clarks ”Party Lights”, men skiljer sig ganska mycket från Claudine Clarks hit från 1962 och är enligt min åsikt till och med bättre. ”I’m Sorry I Went” var The Cannon Sisters andra sjua på Valiant och lite senare släppte Dean Cannon, som sjöng förstastämman, en solosingel på Valiant.
The Cannon Sisters - I'm Sorry I Went

Where Did My Jimmy Go

2005-10-05T10:25:00.000-07:00

Tills jag orkar skriva nåt längre postar jag en artist som absolut ingen verkar veta nånting om. Bakom "Where Did My Jimmy Go" står Bob Feldman, Richard Gottehrer och Jerry Goldstein, som kanske är mest kända för att ha skrivit och producerat alla The Angels hits inklusive "My Boyfriend's Back". Jag vet dock inte om de även producerade "Where Did My Jimmy Go", men förmodligen inte.
Jag hade nog inte förväntat mig att hitta nånting när jag sökte information om Nancy Baron, men jag hade nog heller inte förväntat mig en diskussion om i fall Nancy Baron och Bernadette Castro var samma person, vilket är ganska roligt om man jämför hur olika Baron och Castro faktiskt låter.
Nancy Baron - Where Did My Jimmy Go

Dreamin' Of You

2005-09-16T09:25:00.000-07:00

Att idrottsmän, skådespelare och modeller inte kan hålla sig inom sitt område utan gärna försöker sig på även en sångkarriär, oavsett om de begåvats med musikalitet eller inte, är inget nytt påhitt. Skådespelerskor som Doris Day och Donna Loren skötte sina sångkarriärer utmärkt, även om de inte alltid sålde lika bra som de sjöng. Noreen Corcoran varken sjöng eller sålde särskilt bra, men bra är det minsta man kan säga om hennes låtar!
Corcoran föddes 1943 i Massachusetts, men hennes familj flyttade snart till Kalifornien där hennes pappa arbetade som servicechef i en av studiorna. Hennes syskon var med i flera filmer och så småningom började även Noreen spela in filmer. Sitt genombrott fick hon 1953 i "I Love Melvin" just för att hennes syster inte kunde vara med i två filmer samtidigt, men redan 1965 la Noreen ner skådespelarkarriären.
The Wrecking Crew var för Phil Spector vad The Funk Brothers var för Motown. De bestod av bland andra Hal Blaine, Carole Kaye och Nino Tempo och spelade förutom på Phil Spectors alla hits även på flera Beach Boys-skivor. När Nino Tempo inte spelade saxofon med The Wrecking Crew spelade han in skivor med sin syster April, men han skrev och producerade även tre skivor åt Noreen Corcoran 1963-1964. Precis som Sonny Bono hade Nino Tempo varit med och sett hur Phil Spector gjorde, och att The Wrecking Crew spelade på Noreen Corcorans skivor gjorde knappast att det lät mindre som Tempos arbetsgivare Spector. Efter "Dreamin' Of You" 1964 la dock Corcoran ner även sin sångkarriär.
Noreen Corcoran - Dreamin' Of You

Easier Said Than Done

2005-09-10T11:47:00.000-07:00

En girl group är en grupp som består av endast, eller åtminstone huvudsakligen, tjejer kan man ju tycka, men det var visst inget någon talat om för The Essex. Visserligen sjöngs förstastämman av Anita Humes, men resten av The Essex bestod av fyra män som knappast kunde anklagas för att vara några fjollor. Trots det lät de mer girl group än de flesta andra girl groups.
Walter Vickers och Rodney Taylor startade The Essex efter att de återvänt från Japan till Camp LeJeune i North Carolina efter att ha tjänstgjort som marinsoldater 1961. De rekryterade sina vänner Billie Hill och Rudolph Johnson, och så småningom även Anita Humes efter att ha hört henne sjunga på NCO Club. Efter att ha spelat in en demo fick de kontrakt med Roulette Recordings.
Första singeln "Easier Said Than Done" skrevs bland annat av William Linton som var en kompis till Essex. Även han var marinsoldat och han har sagt att "Easier Said Than Done" inspirerades av ljudet från telexmaskinerna på kommunikationsavdelningen där han jobbade. The Essex gillade egentligen inte "Easier Said Than Done", men spelade in den ändå på mindre än fem minuter eftersom det trots allt var deras kompis som skrivit den. I juni 1963 hamnade den på förstaplatsen på singellistan i USA.
Efter att "Easier Said Than Done" släppts blev de manliga medlemmarna i The Essex tvungna att kombinera promotion för skivan med militärtjänstgöring, och kort därefter lämnade Rudolph Johnson The Essex för en militärbas i Japan. The Essex fortsatte att släppa några skivor men splittrades efter bara tre år. Anita Humes släppte några solosinglar efter det, bland annat "When Something's Hard To Get" som skrevs av Blood, Sweat & Tears frontfigur Al Kooper.
The Essex - Easier Said Than Done

That Boy Is Messing Up My Mind

2005-09-09T08:21:00.000-07:00

Brittiska The Orchids är en av mina absolut bästa girl groups, men deras amerikanska namne är helt klart värdiga konkurrenter om namnet! Men när britterna sen skulle lanseras i USA fick de skriva Blue Orchids på skivan, vilket är lite märkligt eftersom det till exempel fanns fyra girl groups med namnet The Darlettes (med olika stavning) och åtta The Kittens.
The Orchids debutsingel "Harlem Tango" från 1963 skrevs av Carole King och Gerry Goffin och b-sidan "That Boy Is Messing Up My Mind" skrevs av Ellie Greenwich och Jeff Barry. "That Boy Is Messing Up My Mind" hade tidigare varit med på The Raindrops enda lp, men The Orchids version är lite bättre! Ingen verkar veta så mycket mer om The Orchids förutom att de släppte två sjuor till på Columbia innan de bytte till Roulette 1965 för att släppa en sista skiva.
The Orchids - That Boy Is Messing Up My Mind

Gonna Be A Big Thing

2005-09-07T06:10:00.000-07:00

Jag måste erkänna att jag inte trodde att The Yum Yums var någon girl group ens första gången jag hörde dem. Faktum är att jag gick i flera månader och var helt övertygad om att de i själva verket var ett gäng småpojkar, ungefär som Frankie Lymon & the Teenagers. Men även om de, precis som Frankie Lymon, knappast passerat målbrottet när "Gonna Be A Big Thing" släpptes 1965 så var The Yum Yums i högsta grad fullvuxna kvinnor och inget annat. "Gonna Be A Big Thing" blev dock deras enda singel som The Yum Yums innan de bytte till Honey & The Bees samma år. De fortsatte som The Ritchie Family under 70-talet och körade bland annat på John Lennons lp "Double Fantasy" 1980.
The Yum Yums - Gonna Be A Big Thing

The Old Crowd

2005-08-24T01:56:00.000-07:00

Lesley Gore var bara 16 år när "It's My Party" blev etta på Billboard 1963. VD:n på Mercury hade hört några demos Lesley spelat in med sin sångpedagog och han rekommenderade henne för Quincy Jones. Av 200 demos valde Quincy och Lesley att spela in "It's My Party" som första singel, men när de hörde att även Phil Spector spelade in den med The Crystals skyndade de sig på att ge ut den.
"The Old Crowd" är ännu en Goffin-King-komposition och har även spelats in av The Cookies, vars version förmodligen släpptes innan Lesley Gores. Men tyvärr blev "The Old Crowd" bara b-sida på Lesleys tredje singel, "She's A Fool" 1963, trots att den antagligen skulle ha sålt minst lika bra som a-sida!
Lesley Gore - The Old Crowd

Cha-Cha Charming

2005-08-22T03:56:00.000-07:00

När The Raindrops gav ut "What A Guy" var det inte det första Ellie Greenwich spelat in. Långt innan hon träffade Jeff Barry och skrev låtar åt The Ronettes, The Shangri-Las, Lesley Gore och Connie Francis hade hon bland annat gett ut en singel som Ellie Gaye. "Cha-Cha Charming", som Ellie skrivit själv, gavs ut 1958 när hon var 18 år. Efternamnet lånade hon från Barbie Gaye som hade haft en hit i New York med "My Boy Lollipop", men tyvärr sålde inte "Cha-Cha Charming" lika bra. Connie Francis lyckades betydligt bättre på listorna med ett liknande sound några år senare.
Ellie Gaye - Cha-Cha Charming

Chico's Girl

2005-08-15T06:59:00.000-07:00

Som uppföljare till "He's A Rebel" spelade Phil Spector in "Chico's Girl" med The Crystals 1962, men jag vet inte om den ens blev färdig. Vissa påstår att han valde att ge ut "Uptown" istället, men det begriper jag inte hur det skulle gå till när Gene Pitney skrev "He's A Rebel" efter att ha hört just "Uptown" med The Crystals. Fyra år senare släpptes "Chico's Girl" med The Girls.
Diane (gitarr), Rosemary (gitarr), Margaret (trummor och sång) och Sylvia Sandoval (bas) och kallade sig The Sandoval Sisters när de vann en talangtävling. Terry Dene blev deras manager som döpte om dem till The Moonmaids och fixade så de sponsrades av Fender. De skrev kontrakt med Capitol Records 1965 där de släppte sin första singel "My Baby", skriven av Margaret, efter att de döpts om till The Girls. "Chico's Girl" blev deras andra och sista singel, men deras spelningar uppskattades så mycket att de fick vara med i teveprogram som Hollywood A-Go-Go och Hullaballo. Dessutom spelade de i Japan och för amerikanska soldater i Vietnam.
The Girls - Chico's Girl

Mr Scrooge

2005-08-10T03:30:00.000-07:00

The Orchids var Englands bästa girl group! Kanske även Englands enda riktiga girl group, eftersom de flesta brittiska sångerskor och girl groups var i tjugoårsåldern. Georgina Oliver, Pamela Jarman och Valerie Jones däremot var bara 15 år när de vann en talangtävling och upptäcktes av Larry Page, som senare producerade The Troggs. Han föreslog att de skulle ha skoluniformen på sig även på PR-fotona trots att de hatade det och klagade jämt. Deras första singel, "Gonna Make You Mine", sålde dåligt men eftersom girl groups var så ovanligt i England då så fick de mycket uppmärksamhet ändå. De var med i flera teveprogram och i färgfilmen "Just For You" 1964 fick de sjunga "Mr Scrooge".
Efter deras andra singel "Love Hit Me" kallades de Storbritanniens svar på The Crystals och efter det släppte de "Oo Chang-A-Lang" i USA som lät om möjligt ännu mer The Crystals! Men för att slippa blandas ihop med en amerikansk girl group med samma namn gav de ut skivan som Blue Orchids.
Tyvärr finns det massor av outgivna Orchids-låtar de spelat in med Bert Berns och Andrew Oldham. De spelade bland annat in en cover på "Society Girl" utan att ens veta om att The Rag Dolls spelat in den, men förhoppningsvis hamnar dessa inspelningar på någon girl group-samling snart.
The Orchids - Mr Scrooge

I'm Gonna Steal Your Boyfriend

2005-08-09T08:17:00.000-07:00

Linda "Lin" Schroeder och Dorothy "Sunni" Dyer upptäcktes när de stod i publiken och sjöng med i låtarna bandet på scenen spelade. Bandledaren hörde dem och bad dem komma upp på scenen och köra bakom sångaren. En man i publiken sa att de borde starta en grupp och att han ville bli deras manager, men att de borde ha en till medlem. Pat "Punkin" Strunk blev den tredje.
Linda gav alla hon kände nya namn, inlusive medlemmarna i The Teardrops. Dorothy fick heta Sunni på grund av sin personlighet och Pat fick heta Punkin eftersom hon hade rött tuperat hår som såg ut som en pumpa. "Tjugo år senare var det en som träffat en kvinna som hette Lacey som sa att hon hade sjungit i The Teardrops på 60-talet. Jag förklarade att ingen som hette Lacey hade varit med i vår grupp, men när de beskrev Linda förstod jag att hon hade tagit en ny identitet!" har Dorothy sagt. Så när Wanda Sherrif blev The Teardrops fjärde medlem var Linda snabb med att kalla henne Wendy. Tyvärr hittade de inte en klänning i samma färg som de andras, så hon fick ha en likadan i en annan färg.
The Teardrops gick i en skola med både vita och svarta elever så de brukade sjunga R&B på toaletterna där det var bra akustik. När folk som bara hade hört dem på skiva sen träffade dem blev många överraskade över att de faktiskt var vita. Dorothy och Linda turades om att sjunga förstastämman och det var Dorothy som sjöng deras andra singel "I'm Gonna Steal Your Boyfriend". Deras tredje, "Tears Come Tumbling", var den enda som sålde någorlunda bra. Den blev en hit i flera städer, men den sålde aldrig tillräckligt för att hamna på nationella listan.
The Teardrops - I'm Gonna Steal Your Boyfriend

What's So Sweet About Sweet Sixteen

2005-08-08T02:44:00.000-07:00

Vilken låt passar bättre idag när jag fyller 16 för sjunde året i rad än just Carole Quinns "What's So Sweet About Sweet Sixteen" från 1964! Dessutom är den arrangerad av Charles Calello, som förutom att ha arrangerat låtar åt Lou Christie och Bernadette Castro var för Bob Crewe vad Jack Nitzche var för Phil Spector! Det var nog allt jag vet om Carole Quinn.
Carole Quinn - What's So Sweet About Sweet Sixteen

I'm Afraid They're All Talking About Me

2005-08-01T02:16:00.000-07:00

"I'm Afraid They're All Talking About Me" från 1967 är kanske den bästa skivan The Shangri-Las aldrig gjorde! Den skrevs av Elliot Greenberg och Doug Morris som bland annat skrivit låtar till The Chiffons. Tyvärr vet man inte mycket om Dawn mer än att hon kom från Philadelphia och släppte fem singlar under andra halvan av 60-talet. Hon har alltså ingenting att göra med Tony Orlandos grupp med samma namn.
Dawn - I'm Afraid They're All Talking About Me

Popsicles And Icicles

2005-07-30T04:11:00.000-07:00

Trots att The Angelettes spelade sina instrument själva lät de aldrig som något garageband. Julie Abbots pappa var en känd jazzmusiker i Manchester och spelade både saxofon och klarinett. Han köpte en begagnad akustisk gitarr åt Julie när hon var sju år och lite senare lärde sig hennes kompis Sue Hampson spela på en gitarr hennes pappa hade byggt åt henne. I början var Julie och Sue tokiga i Beatles och andra merseybeat-band, men efter ett tag upptäckte Sue Beach Boys och efter det spelade de Beach Boys skivor jämt. De lärde sig spela Beach Boys-låtar när de var 12 år och i början av The Angelettes karriär spelade de i stort sett bara låtar av Beach Boys och några av Simon & Garfunkel.
När Jonathan King upptäckte The Angelettes såg han till att de blev av med Beach Girls-stämpeln och han skrev och producerade även deras första singel "Don't Let Him Touch You" från 1972. Den hamnade på 38:e plats i Storbritannien och tredje i Holland sägs det och den hade förmodligen sålt ännu bättre om inte BBC bannlyst den. Deras andra singel var en cover på The Murmaids hit "Popsicles And Icicles" från 1963. Tyvärr spelade deras trummis Paul Burgess i ett nytt band som hette 10cc och hade svårt att hinna med att spela med The Angelettes så han slutade efter ett tag för att spela med 10cc.
Efter flera singlar på Decca och Jonathan Kings UK Records bytte The Angelettes skivbbolag till Mooncrest där de även fick köra på andra artisters skivor. En av skivorna de körade på var "These Foolish Things", Bryan Ferrys första soloalbum efter Roxy Music. När "Hard Rain's Gonna Fall" släpptes fick de ingen credit för det trots att de faktiskt körade på den, men när Bryan Ferry sen skulle spela den på Top Of The Pops fick de vara med och köra på den igen.
The Angelettes - Popsicles And Icicles

Oh No Not My Baby

2005-07-29T07:53:00.000-07:00

De flesta r&b- och soulartister startade inom gospeln och Maxine Brown är inget undantag. Hon hade inga stora hits men när "All In My Mind" släpptes tidigt 1961 var den så banbrytande att hon räknas som en av dem som uppfann soulen.
Maxine Browns största hit fick hon först när hon bytte till Wand - ett systerbolag till The Shirelles skivbolag Scepter. "Oh No Not My Baby", ännu en komposition av makarna Gerry Goffin och Carole King, var Maxine Browns sjuttonde singel sen 1960 och hamnade på 24:e plats på poplistan 1964. Självklart var Manfred Mann snabba med att spela in en egen version av den som sålde bättre än originalet, precis som de tidigare gjort med The Exciters/Raindrops "Do Wah Diddy Diddy" och The Shirelles "Sha La La".
Maxine Brown - Oh No Not My Baby

The Sh-Down Down Song (You Better Leave Him Alone)

2005-07-27T06:58:00.000-07:00

Det finns ingen information någonstans om vilka The Ginger Snaps eller Dandee Dawson, som verkar sjunga förstastämman, var eller hur många skivor de släppte! Det fanns ett Ginger & the Snaps också som ska ha varit medlemmar ur The Honeys men det är förmodligen inte samma. Jag har alltid tyckt att det låter som att tvillingarna i Shangri-Las sjunger på den men Shangri-Las verkar inte ha spelat in något under pseudonymer, trots rykten om att de gett ut skivor som Bon-Bons och Beatle-ettes.
"The Sh-Down Down Song (You Better Leave Him Alone)" skrevs av Steve Barri och P.F. Sloan som förutom "The Sh-Down Down Song" skrivit låtar åt Jan & Dean, Herman's Hermits, The Turtles och Barry McGuires största hit "Eve of Destruction".
The Ginger Snaps - The Sh-Down Down Song

Foolish Little Girl

2005-07-20T03:47:00.000-07:00

Jag åker bort i en ungefär en vecka så tills dess lämnar jag er med tre identiska versioner av Howard Greenfields och Helen Millers "Foolish Little Girl". Jag vet inte vem som spelade in den först, men det skulle inte förvåna mig om det var The Cookies, som också gjorde den bästa versionen av den. Trots att The Shirelles verkade ha problem med att hålla tonen i var det dock de som fick en hit med "Foolish Little Girl" 1963, men det blev också deras sista stora hit.
The Cookies - Foolish Little Girl
The Shirelles - Foolish Little Girl
The Chiffons - Foolish Little Girl

What Kind Of Girl

2005-07-13T04:54:00.000-07:00

Erma Franklin (1939-2002) föddes i Memphis men flyttade så småningom till Detroit där hon sjöng i i kyrkokören med sina systrar Aretha och Carolyn. Hon var på gränsen till att bli en av artisterna på tidiga Motown men hennes pappa tyckte att hon skulle gå på college innan hon satsade på en sångkarriär. Men när Aretha hade gett ut en lp bestämde sig deras pappa för att låta även Erma spela in skivor. Erma skrev kontrakt med Epic 1961, samma år som "What Kind Of Girl" släpptes. Den är mer girl group än allt annat hon gjorde, vilket kan bero på att R&B inte var Epics område och därför inte visste vad de skulle göra med såna artister. Aretha hade exakt samma problem med Columbia. Senare fick The Charmaines en hit med "What Kind Of Girl".
Erma stannade kvar på Epic i fem år innan Bert Berns skrev kontrakt med henne på hans skivbolag Shout. Där spelade hon in "Piece Of My Heart", skriven av Bert Berns, som hamnade på #62 på pop-listan och blev hennes första top 10 på R&B-listan 1967. Men mest känd är den med Janis Joplin. Bert Berns planerade att spela in en lp med Erma också, men han dog precis innan och det skulle man kunna säga att Ermas karriär gjorde också. Det skulle inte förvåna mig om Erma hade svårt att glädjas över att hennes syster precis blivit superstjärna.
Erma hade dragit sig tillbaka från musikbranschen när Levi's använde "Piece Of My Heart" i en reklam 1992, vilket resulterade i en top 10 hit i Storbrittanien och även en video.
Erma Franklin - What Kind Of Girl

That's How It Goes

2005-07-11T05:19:00.000-07:00

The Breakaways var för London vad The Andantes var för Motown, The Blossoms för Los Angeles och The Cookies för New York. De körar på Petula Clarks "Downtown", Lulus "Shout", Marianne Faithfuls "As Tears Go By", Cilla Blacks "Anyone Who Had A Heart" och alla Dusty Springfields tidiga låtar som tex "Stay Awhile". Dessutom körade de bakom Jimi Hendrix, Francoise Hardy, Dionne Warwick, Cliff Richard, The Orchids, Paul Anka, Jackie DeShannon, The Honeycombs, Heinz och Olivia Newton-John.
Margot Quantrell, Vicki Haseman, Betty Presctott och Jean Ryder hade precis hoppat av Vernon Girls, en girl group med 16 medlemmar, när Tony Hatch skrev kontrakt med dem. Han tyckte de hade ett amerikanskt girl group-sound som skulle passa bakom soloartister och de gick med på att köra bakom de största brittiska artisterna på den tiden samtidigt som de släppte egna skivor. När han besökte Liverpool med dem släpade Margot med honom till en pub där han hittade och senare skrev kontrakt med The Searchers. Tony Hatch skrev och producerade även The Breakaways tredje singel "That's How It Goes" 1964.
The Breakaways fortsatte att spela in och turnera med andra artister under 70-talet och Vicki spelade in en lp 1977. Dessutom är de den enda girl group jag vet som varit med i Eurovision Song Contest, även om det bara var för att köra bakom Clodagh Rodgers i Dublin 1971.
The Breakaways - That's How It Goes
Breakaways - That's How It Goes

Did You Get Your Fun

2005-07-10T05:58:00.000-07:00

Det finns inte så mycket information om The Bootiques, men "Did You Get Your Fun" verkar vara den enda skiva de släppte. Christine Costello, som sjöng förstastämman i The Bootiques, var dotter till komikern Lou Costello och skrev "Did You Get Your Fun" själv. Både a-sidan och b-sidan producerades av Curt Boettcher, som senare producerade bland andra The Association och Tommy Roe.
The Bootiques - Did You Get Your Fun